Kina – Dag 30: Ett sista ögonblick

Ooooh, boy. ”Hittade” precis det här inlägget, och det är väl dags nu antar jag, så här kommer det kombinerade slutinlägget, varsågoda.

Ooooh, boy. ”Hittade” precis det här inlägget, och det är väl dags nu antar jag, så här kommer det kombinerade slutinlägget, varsågoda.

Först och främst.

Dag 30: Söndag

Hände inte så mycket speciellt den sista söndagen i Beijing. Jag åt frukost, surfade lite, satt och språkade lite med min nya bekantskap Carl Brengesjö som var förbi och hämtade upp mitt kinesiska SIM-kort och lite fler saker, och tog sedan pick och pack och checkade ut. Därefter tog jag första bästa taxi ut till flygplatsen och efter några timmars väntan hoppade på mitt flyg.

På flyget hann jag med en tre filmer innan vi var framme i Köpenhamn, där jag tog en glass på Coldstone, en macka från Starbucks och ett lite mindre flyg till Göteborg där min familj kom och plockade upp mig, och det var det, en helt vanlig flygdag.

Nu vet jag att det här inte är ett ”ögonblick”, och det var inte heller meningen. Mitt sista ögonblick är snarare alla små ögonblicken på den här resan. För det har varit en intressant resa, och även om jag var lite negativ i början och tycker det är skönt att vara hemma har det varit en bra resa på det stora hela.

Jag har lärt mig att våga prata mandarin, kanske inte alltid så att folk förstår, men jag försöker i alla fall och om det inte går så får man försöka igen, och går inte det så får man ta och försöka använda något annat språk (talat eller skrivet).

Jag har kanske inte så många ”lyckliga” och ”speciella” ögonblick eller så, som från Taiwan, men det finns många trevliga och roliga små ögonblick från resan (ett bra exempel var dumplingskapandet), och jag tror att alla små ögonblicken tillsammans blir ett bra sista ögonblick, ett jag kommer försöka minnas dom kommande åren.

Så, det får bli min sista dag i Kina som blir mitt sista ögonblick, ett ögonblick som får representera alla små tillfällen i Kina då jag lärde mig något eller bara hade det roligt.

Japp. Då får vi se vad det blir av den här bloggen nu då. Kopplar nog bort den från FB i vilket fall så möjliga kommande inlägg nog kommer att vara av mer filosofisk karaktär och kanske inte lika mycket av allmänintresse, om inga stora klagomål framförs mot den iden det vill säga.

Kina – Dag 29

Ja, är väl dags att knyta ihop det här nurå. Börjar med ett kort litet inlägg om Dag 29, så jag inte missar någon dag, och kör Dag 30 lite senare.

Dag 29: Lördag

Dag 29 var inte jättehändelserik av en ganska självklar anledning, det är svårt att ta sig för något när man vet att man åker nästa dag, så jag hade mest planerat att packa. Dock tog det bara någon timme och därefter var jag uttråkad. Så jag tog min fars råd och åkte till Förbjudna Staden (故宫) en sista gång.

Soluppgång
Vaknade mitt i natten och passade på att ta den här soluppgångsbilden. (Klicka för större)

Väl vid Tian’an Men (天安门), eller Himmelska Fridens Torg för er som inte är så välbevandrade i kinesiska, så ångrade jag mig dock, då jag såg att Rosemary från skolan hade rätt om att sommarlovet (och i vissa fall semestern) hade börjat, för det var en en massa kineser redan utanför ingången till Förbjudna Staden.

TianAn Men
Mycket folk vid Tian'an Men. (Klicka för större)

Så jag struntade i att besöka just Förbjudna Staden, och istället så betalade jag 3 RMB, precis lagom dyrt om ni frågar mig, för att få komma in i Beijings ZhongShan-Park (北京中山公园) som visst låg precis bredvid (中山, ZhongShan, Mittenberget är ett Sun Yat-sen‘s mest populära kinesiska namn).

Port
En port i ZhongShan Park. (Klicka för större)

ZhongShan-parken var precis som många andra kinesiska parker, ett ställe där dom äldre kineserna satt och spelade kort eller målade på marken med vatten och dom yngre familjerna antingen paddlade runt i paddelbåt eller bara njöt av grönskan eller hade picknick på någon passande gräsmatta. Precis som det ska vara.

Eller ja, det fanns lite speciella saker i den här parken med, som vanligt. Till exempel en ZhongShan Hall (中山堂), ett gammalt tempel som numera är ett tempel/minnesplats för ovan nämnda Sun Yat-sen. Dock var det 10 RMB inträde så jag skippade insidan där och gick och njöt i parken istället. Dessutom fanns det en liten radiobil-arena mitt i alltihopa där barnen hängde, fast jag skippade även det, fast mer av feghet än ekonomiska skäl.

ZhongShan Hall
ZhongShan Hall. (Klicka för större)

Därefter så gick jag till Xidan där jag kollade in i den stora bokhandeln igen (hittade inget av intresse den här gången heller) innan hungern gjorde sig påmind. Eftersom nöden inte har någon lag så blev det än en gång lunch på Subway (vilket i alla fall är bättre än McDonalds intalar jag mig), en ”snabbmats”restaurang jag känner att jag måste utnyttja mer även i Sverige.

Därefter tog jag ännu en tur i det stora köpcentrat i närheten (där bland annat H&M ligger), men jag hittade bara en mugg Starbucks och en löjlig pappermapp (som det stod FBI på…), innan jag tröttnade och åkte hem.

Studentboendet
Tillbaka vid studentboendet, med sin klara skylt. (Klicka för större)

Kina – Dag 27 & 28

Dag 27: Torsdag

På torsdag hade jag än en gång privatlektion med Rosemary, vilket var lika bra som dagen innan, innan det var dags för en kort utvärdering med Michael. Kort och gott har jag väl inget emot skolan i sig, men det finns några punkter (hur grupperna delas ut till lärarna och hur grupperna sätts ihop) som kan förbättras, och med lite tur så kanske dom lyssnade på mina idéer.

Därefter åkte jag till WuKeSong (五棵松) för att gå till kameramarknaden för att plocka upp en sak. När jag kom dit så kom jag dock ihåg varför jag hatar marknader här i Kina, man blir så uthängd och så tydligt ett ”byte” som utlänning. Så jag tröttnade och var på väg att ge upp när jag hade en affär som nästan hade vad jag letade efter.

Eftersom det bara var nästan vad jag letade efter så var det dock för dyrt, vilket gjorde att jag helt enkelt sa det (太贵) och var på väg att gå när försäljaren först sänkte priset med mer än 50% och när jag fortfarande inte ville ha det sänkte det till mindre 20% av ursprungpriset vilket jag tillslut gick med på.

Jag var även därefter övertygad om att han lurade mig men jag har i efterhand kollat priset på den här saken på Taobao (kinesisk auktions-/försäljnings-site) och det var faktiskt inte ett så dåligt pris jag betalade. Lätt värt det jämfört med svenska priser i alla fall. Så jag är nöjd med att för första gången i mitt liv prutat ned priset mer än 80%, utan att ens försöka.

Därefter tog hungern över, så jag hittade en buss som gick till ZhongGuanCun där jag letade upp första bästa restaurang, det vill säga Subway (赛百味), och beställde en footlong och en skrämmande grön päron-fanta som jag åt innan innan jag åkte hem.

Väl hemma lämnade tillbaka den tvättade handduken och sängkläderna till en i ”städpersonalen”, eller en ”waiter” som dom ”kallas” här, direktöversatt från 服务员 som ordagrant betyder servicepersonal men oftast används om just restaurangpersonal. Hon som tog emot sakerna hade dock riktigt roligt åt lappen jag hade fått, så jag antar att jag inte skulle tagit den så seriöst som jag gjorde.

Dag 28: Fredag

Så var det min sista skoldag, med eftermiddagslektion som vanligt. Vaknade däremot ”redan” vid åtta för att hinna med lite saker innan jag skulle vara i skolan. Åkte än en gång till ZhongGuanCun där jag tog en glass på Cold Stone (mint igen, mums) innan jag gick till UNIQLO för att köpa en tre t-shirtar (två till mig och en till lillebrorsan). Därefter tog jag bussen (699, riktigt snabb och trevlig buss, när den väl kommer) till skolan.

Väl i skolan hade jag lektion med Julia (eller Yulia kanske det stavas) vilket inte var lika effektivt som lektionerna med Rosemary, men ändå kändes bra som avslutning på veckan, bättre än att varit kvar i den större klassen tror jag absolut att det var i alla fall.

Därefter så gick jag och några andra från skolan (åtta elever och Michael) ut för att äta 北京烤鸭 (Beijing-anka helt enkelt). Vilket var förvånansvärt gott, i alla fall ankan. Så det kan jag absolut tänka mig att göra om, eller ja, om jag får välja dom andra rätterna förutom ankan också då. Men det var en trevlig och rolig avslutning på den här månaden.

Därefter åkte jag och Carl tillbaka till WuDaKou (五道口) och medan Carl tog bussen hem till motellet så passade jag på att gå in i HuaLian’s (华联, köpcentrum i WuDaoKou) UNIQLO-butik och köpa två nya t-shirtar (och byta en av dom redan köpta, då trycket visade sig vara glitter och inte i vitt som jag trodde innan jag kom ut i sol-ljuset) innan jag köpte lite ”Taiwanesiskt” naicha (奶茶, mjölk-té) innan även jag hoppade på bussen hem.

Kina – Dag 24-28

Den här veckan har jag skrivit ned lite stödord under veckans gång så jag skulle minnas vad som hänt, så den här gången slipper ni inte undan (ni, två, tre som läser dom här inläggen alltså).

Jag kanske ska varna att det här inlägget och nästa inlägget kanske inte är så jätteroliga. Kommer till exempel inte lägga in några bilder, då jag inte har så hemskt många från veckan och det är så mycket meck med det, och mycket är skrivet för att jag själv ska komma ihåg hur det var mer än något annat. Men ni är självklart alla välkomna att läsa och kommentera om ni vill.

Dag 24: Måndag

Eftersom det var måndag och ett gäng nya studenter skulle börja så hade jag eftermiddagslektion. Detta eftersom skolan vid nya elever använder förmiddagen till att ha lite småtest för dom nya studenterna, och sedan placerar in dom i lektioner, antingen på förmiddagen i nya grupper i eller på eftermiddagen i dom gamla grupperna.

Innan jag åkte till skolan var det dock dags för rummet att bli städat äntligen, vilket tog sig lilla tag eftersom hotellstäderskorna den här gången städade mitt rum väldigt, väldigt noggrant, antagligen för att det lite senare i veckan kom förbi en person som knackade på min dörr och frågade mig hur städningen hade varit (”oförberedd” inspektion någon?).

Dom satte till och med upp en lapp på badrumsspegeln (på kinesiska) där dom tyckte jag skulle tvätta en handduk och sängkläderna eftersom jag hade skitat ner dom så mycket (handduken tog största smällen när det droppade in genom taket häromveckan och underlakanet hade nån blodfläck, antagligen från att jag hade kliat lite för mycket på psoriasisen nån dag).

Därefter var det dags att åka till skolan, där jag helt plötsligt hade sex andra i klassen istället för en, vilket var lite för många om ni frågar mig och dessutom var nivån på dom nya studenterna ganska skiftande vilket sammanlagt gjorde lektionen något så oerhört seg, då allt tog väldigt mycket längre tid helt plötsligt. Så det var nästan skönt när dagen var över.

Dag 25: Tisdag

På grund av måndagens lektion så pratade jag på tisdag morgon med Rosemary om att jag tyckte gruppen var lite för stor och att det kändes lite som bortkastad tid att vara i en så ny grupp såhär sista veckan och hon lovade att försöka hitta en lösning, vilken till slut blev att jag hade privatlektioner onsdag till fredag.

Men på tisdagen hade jag ändå grupplektion, vilket ändå gav något, inte minst att höra alla andra prata. Caroline, från USA, tycker jag pratade ganska okej, och likaså den nya Franceska, från Italien. Johan (f.d. basårare) pratade också han ganska bra men det hördes att han bara läst ett år och på Frederico och Serena, från Italien dom med, hör i alla fall jag en tydlig italiensk accent. Vilket fick mig att fundera lite på hur jag låter…

Aja, efter lektionen slut så bestämde jag mig för att åka till ZhongGuanCun (中关村) igen för att kolla runt lite (köpte bland annat tvätt- och blek-medel till lakanen) innan jag åkte tillbaka till skolan för att hänga med dom nya studenterna och skolchefen Michael på en välkomstmiddag (min var ju inställd eftersom jag var den enda anmäld).

Så det blev en helt okej middag med dom nya studenterna och Avi. Eller maten var väl sisodär men sällskapet var trevligt. Satt och pratade lite med en Brengesjö (Carl Brengesjö) och Michael. Mest om Sverige eller om Taiwan, eller hur det kom sig att alla vi tre svenskar som är här läser till Civilingenjör.

Därefter så åkte jag hem och tvättade lite, med mitt nyinskaffade blekmedel utan blekmedel (innehöll väteperoxid istället, vilket enligt nätet skulle vara bra mot blodfläckar) och flytande tvättmedel (eftersom dom även här tvättar i kallvatten) och var tillslut ganska nöjd med resultatet, det vill säga nån fläck på handduken, som säkerligen var där även innan, annars inget direkt synligt.

Dag 26: Onsdag

Så var det Onsdag, och jag hade min första privatlektion. Blev ganska förvånad när det visade sig att jag skulle ha Rosemary (som annars bara sköter det administrativa på skolan) men väldigt snart glatt överaskad över att hon direkt fokuserade på att jag skulle få prata och återberätta så mycket som möjligt, eftersom det var det hon tyckte var viktigast, vilket jag höll med om.

Så det var måndag till onsdag det. Snart kommer torsdag till fredag.

Kina – Dag 23

Dag 23: Söndag

Så var det söndag igen och dags för min sista Gudstjänst här i Beijing, eller det var i alla fall planerat så. För av någon anledning vaknade jag klockan elva istället för klockan åtta som planerat… så det blev ingen Gudstjänst, utan mer en sen frukost och en vanlig slö helgmorgon. Men hey, det funkar det med.

Pagod ett
Nån pagodliknande sak (se mer om var nedan). (Klicka för större)

Men ungevär halv tre bestämde jag mig dock för att jag inte kunde slösa bort hela dagen, speciellt eftersom vädret var mycket bättre än på lördagen, så jag började sakteliga göra mig i ordning för att kunna visa mig utanför rummet, vilket innebar att jag tog en dusch och sen satt minst en halvtimme och försökte få ihop mina trasiga glasögon så dom såg någorlunda snygga ut (det gick inte).

Stepping Stones
En "bro". Kändes lite sådär att hoppa över stenarna med kameran i handen. (Klicka för större)

Därefter gick jag ut och åt lunch i närheten av motellet innan jag hoppade på en buss som skulle ta mig till Chinese Ethnic Museum, eller Chinese Ethnic Culture Park som stället också kallas. En park där alla Kinas 52(?) erkända etniska minoriteter uppmärksammas med hus och små låtsas-byar för att visa på Kinas mångkulturalitet.

Pagod två
En annan pappa-god. (Klicka för större)

Precis som Alex från skolan hade nämnt så var det ganska dyrt (90 RMB), och eftersom jag kom dit sent var det dessutom dubbelt folktomt. Dom anställda guiderna/skådespelarna alla var på väg hemåt, eftersom uppvisningarna var över, och på grund av priset och sena eftermiddagen så var även besökarna ganska få.

Taiwan
Så här ser Taiwan uppenbarligen ut. (Klicka för större)

Så efter att ha gått runt och kollat lite och fotat, för det var helt klart ett bra fotoställe om man ville fota lite annorlunda saker i Beijing, i två timmar så gav jag upp och gick ut ur parken. Eftersom jag kände att jag inte mådde så bra så gick jag till närmaste stormarknad och köpte något att dricka, vilket blev en flaska med Grönt-te-Sprite (åh, vad jag saknat dig Gröna-te-sprite).

Tibet
Den här är enkel, iaf om man spelat Legacy of Time. (Klicka för större)

Efter att ha suttit på en bänk utanför stormarknaden ett tag så fick jag dock väldigt tråkigt, och eftersom jag kände mig lite bättre kände jag mig redo att utforska OS-området igen då vädret var mycket bättre. Så först gick jag förbi National Olympic Sports Center, vilket visade sig vara ett ganska stort område, för att sedan vända tillbaka till Olympic Park med sitt fågelbo och vattenkub.

Fågelboet
Fågelboet i kvällsljus. (Klicka för större)

Väl där tog jag lite foton på båda byggnaderna i det vackra kvällsljuset innan jag satte mig och väntade på att solen skulle gå ner mer så att lamporna skulle tändas. Så efter nån timmas väntan så började det mörkna så än en gång tog jag fram kameran, tog några kort, innan jag gick och hoppade på första bästa buss (det vill säga den som gick hem).

Vattenkuben
Vattenkuben bakom träd. (Klicka för större)

På vägen hem så insåg jag äntligen meningen med alla upplysta skyltar här i Kina, då jag med hjälp av en skylt hittade en Wu-Mart (无买) i närheten av motellet, där jag passade på att köpa lite frukost för måndagen och även ett paket jordgubbs-Pocky. Därefter var det bara att gå hem och sova kvar, vilket var ganska skönt efter ännu en dag av gång, gång och åter gång (och väntan på att solen skulle gå ned då).

Kina – Dag 22

Dag 22: Lördag

Vaknade till en väldigt tråkig och grå morgon. Eller när jag tänker efter var den nog snarare vit, på grund av någon slags dimma (det var inte riktigt den vanliga gråa smogen som jag är van vid efter några veckor här i Beijing). Vilket inte gjorde mig jättepepp på att gå nånstans, men eftersom jag hade planerat att gå till OS-området och inte hade något annat att göra tänkte jag att jag gör ett försök ändå.

Så efter frukosten gick jag hemifrån mot OS-området, som ligger en halvtimme från Motellet ungefär. På vägen behövde jag ta ut pengar, så jag hittade ett ICMB-kontor, vilket kändes bra då jag kände igen bankens namn från innan. Dock fick deras uttagsautomatför sig att inte ge mig mina 500 CNY, utan bara ett kvitto, så efter lite prat med en banktjänstekvinna fick jag reda på att dom skulle sätta in pengarna på mitt konto om en månad sådär, så få se hur/när/om dom pengarna syns till igen.

Så jag hittade en annan bank (där jag tog ut lite mindre pengar ifall den automaten också skulle få för sig att kollapsa) och gick därefter vidare till det Olympiska området. Vilket var en liten besvikelse, då jag först och främst kommit så högt upp i området att jag behövde gå en halvtimme för att komma någonvart intressant och när jag väl kom till arenorna var jag både hungrig och hade huvudvärk på grund av att både marken och himlen var nästan helt vita.

Grått
Grått, grått, grått och åter grått. (Klicka för större)

Så jag gav upp min utflykt och åkte till SanLiTun (三里屯), eller SanLiTuaaarr kanske jag ska säga, Beijing:es som jag börjar bli, en shoppinggata nära ambassaderna. Väl där hittade jag ett shoppingdistrikt vid namn SanLiTun(r) Village där jag åt lunch, på McDonalds då jag inte orkade leta upp något annat på grund av min växande hunger. Vilket faktiskt var godare än senast (det är skillnad på McDonalds och McDonals här borta).

Sanlitun Village
En av Sanlitun Villages "ingångar". (Klicka för större)

Därefter så gick jag runt och kollade lite i affärerna, och hittade lite intressanta saker om jag inte minns fel. Bland annat en framtida present till brorsonen och en sådär fem paket Pocky (så många smaker!) innan jag bestämde mig för att ta efterrätt på Cold Stone Creamery, vilket var lika gott som alltid, om inte ännu lite godare eftersom jag provade deras mintglass, vilken var helt underbar.

Glass
Mint-kreation på Cold Stone, mums! (Klicka för större)

Därefter så gav jag mig iväg norrut för att få en glimt av svenska ambassaden innan jag skulle ta tunnelbanetåget hem. Svenska ambassaden var lika inhägnad som alla andra ambassader dock, om inte mer eftersom det var lördag och ingen orkade vakta den. Men området var ändå ganska fint, kanske just för att ingen förutom anställda på ambassaderna har något där att göra.

Lomographyaffär
En Lomography-affär, lika dyr som alltid tyvärr. (Klicka för större)

Därefter åkte jag till HouHai (后海) igen för att plocka upp ännu lite mer prylar och köpa en present, som jag hade tittat på innan, till en vän där hemma innan jag tog bussarna till WuDaKou (五道口) (frågade till och med biljett-försäljerskan på första bussen hur jag lättast tog mig till WuDaoKou, och jag förstod och kunde följa hennes svar!) för att än en gång träffa Chris för att äta kvällsmat.

Hutongkvarter
Hutongkvarter än en gång. (Klicka för större)

Den här gången gick vi till en Arabisk restaurang i närheten av tunnelbanestationen där vi åt hummus och några shawarmas. Vilket var både trevligt och gott, inte helt oväntat kanske. Men efter det åkte jag hem och dumpade av det nya krimskramset i väskan och gick och la mig medan Chris än en gång åkte tillbaka till labbet på sitt universitet.

Slutligen en liten länk för er som undrar vad Lomography är för något.

Kina – Dag 16 & Dag 17-21

Dag 16: Söndag

Än en gång var det söndag och dags för att gå till kyrkan, eller… ja… eller jo, kyrkan är ju folket i den sägs det ju, så Beijing Baptist Church är väl en kyrka ändå, trots att dom inte har en lokal. Så efter att ha gått upp ”tidigt” och gjort mig i ordning hoppade jag än en gång på bussen söderut för att där byta till tunnelbanan mot hotellet där kyrkan håller hus.

CTS Hotel
CTS Hotel, Hotellet där Beijing Baptist Church för närvarande håller Gudstjänst. (Klicka för större)

Efter en Gudstjänst, med ännu en lång predikan, så träffade jag lite mer folk, en engelsk tjej som precis studerat färdigt ett år kinesiska och en kille som läste kinesiska samtidigt som han jobbade som pianolärare. Båda två var tyvärr upptagna efter mötet så det blev än en gång jag, Matt, Paul, Yanzi (tror jag hon kallades, Pauls fästmö i alla fall) och den där engelsmannen jag hela tiden glömmer namnet på som gick och åt.

Den här gången blev det på Sizzlers, efter att mitt ”förslag” om IKEA hade ”röstats” ned (jag nämnde att jag skulle dit, men dom andra bestämde sig för att det var lite för långt bort just den söndagen). Så efter att ha ätit mig mätt på en ”salladsbuffé” (läs sallad-frukt-pasta-soppa-vadsomhelst-buffé) och en varmrätt (kyckling) på det, så rullade jag mot IKEA.

IKEA
IKEA, detta blågula himmelrike. (Klicka för större)

Först tog jag tunnelbanan nån station för att sedan därifrån gå till IKEA, vilket var ett misstag, att jag hela tiden måste vara så envis och gå… men efter en halvtimme sådär var jag ändå framme, dock varm och trött. Väl på IKEA gjorde jag inte så mycket mer än att kolla på kinesernas konstiga sätt att handla möbler (det vill säga verkligen ”prova” sofforna och sängarna, genom att sova i dom) och köpa lite svensk ”mat”.

Kineser
Kineser, kineser och åter Kineser. (Klicka för större)

Därefter tänkte jag ta taxi hem, och på utsidan av IKEA hade dom till och med en speciell taxi-fil. Men än en gång fick min envishet övertaget när jag såg att det gick bussar till tunnelbanestationen i närheten. Dock hittade jag inte buss-stationen, trots att jag frågade en IKEA-anställd vart den låg (missförstod henne), så det blev en halvtimmes promenad tillbaka igen (för ingen taxi åkte förbi den vägen jag gick).

Kakor och knäckebröd
"Maten" jag fick med mig hem. (Klicka för större)

Så efter en riktigt utmattande dag med mer gång, trots att jag hade tänkt ta det lite lugnt efter ha varit och gått en massa dagen innan också, så åkte jag hem och sov.

Dag 17-21: Måndag-Fredag

Alltså, måndag till fredag gick jag i skolan. Jag minns inte så mycket mer faktiskt. Borde kanske skrivit upp något om vad jag gjorde under veckan, men å andra sidan så blir det ju mindre för er att läsa nu, så jag ska kanske inte säga för mycket.

Jag är dock ganska säker på att jag var nere i hutongerna (胡同) vid HouHai (后海) nån dag i veckan, eftersom min väska nu är fylld med krimskrams och små presenter (och små krimskramspresenter). Vilket inte är så jättespeciellt, då buss 635 stannar precis utanför mitt motell och nere bland hutong-kvarteren, väldigt bekvämt-

Jag råkade också ut för en konstig sak när jag var på min lokala ”hyper-market”. Det är nämligen så att ibland när man när man köper saker på stormarknaderna här så får man lite extra av vad det är man köper som bonus, som när jag köpte små yoghurtpaket häromveckan fick jag en tre extra små paket fasttejpade på dom andra åtta. Den här gången fick jag dock en väldigt konstig sak som bonus när jag köpte äppeljuice, nämligen… en sax! Har inte riktigt fattat varför och har inte använt den än, men nu har jag i alla fall en sax om jag skulle behöva.

Angående yoghurtpaketen upptäckte jag också i veckan att plastskeden jag diskat senaste veckan var överflödig, för när jag skulle äta mitt sista yoghurtpaket upptäckte att dom skickat med åtta små plastsugrör i förpackningen. Så skeden är nu slängd och mina nya yoghurtpaket ”äter” jag med sugrör, vilket är oändligt mycket lättare faktiskt, vilket innebär ungefär 75% mindre disk.

Så det var det. Lördag och söndag (dag 22 & 23) kommer om nån dag eller så, so to be continued…

Kina – Dag 15

Dag 15: Lördag

Så blev det lördag och Dag 15 (nästan halvtid).

Efter en typisk Daniel-helgförmiddag (det vill säga sovmorgon med medföljande entimmesfrukost framför datorn) så gick jag strax före lunch hemifrån för att besöka Tsinghua (清华大学), skolan mitt universitet på Taiwan härstammar från, och Sommarpalatset än en gång (颐和园).

Efter en okej skål nudlar (den som kan säga mig vad dom där äckliga bladen i nudelsoppan här heter på kinesiska så jag kan be att få mina nudlar utan dom kan få en saftig hittelön) så gick jag mot Tsinghua, vars sydöstra spets ligger ganska nära ”min” tunnelbanestation, WuDaoKou (五道口).

Huvudbyggnaden
Tsinghuas huvudbyggnad med medföljande alle/park. (Klicka för större)

För jag glömde visst berätta att Tsinghua är fyra kvadratkilometer stort, vilket enligt mina google-maps-upskattningar inte är så mycket mindre än Centrala Linköping, inklusive Gottsfridsberg, Östra Valla och T1. En liten stad i en storstad helt enkelt. Med egna grundskolor, gymnasieskolor, snabbköp med mera.

Finare kvarter
Finare kvarter i Tsinghua, antagligen professorsbostäder. (Klicka för större)

Så, jag gick till Tsinghua, och efter att ha virrat runt lite hittade jag östra-/huvud-porten och kom in i en ganska bekant miljö, mycket på grund av att jag kom in bland skolbyggnaderna vilka var ganska lika NTHU’s, vilket gav mig en lite nostalgisk känsla. Känslan försvann dock ganska snart när jag förvirrade mig bort bland bostadsområderna, vilka bitvis inte var lika välstädade och vackra.

Andra kvarter
Andra kvarter, inte lika fina men om än lite grönare. (Klicka för större)

Efter lite vidare snurr, vilket nästan gjorde att jag gav upp gick vidare, så lyckades jag dock hitta till en karta som visade mig vart Tsinghuas gamla port, 二校门, låg, äntligen! Så turist som jag ändå var så gick jag dit och tog kort på den, som alla andra i närheten, både andra ”turister” och nyexaminerade studenter som ville ha ett kort på sig själva, familjen och porten som minne.

ErXiaoMen
二校门, Tsinghuas gamla port och enda sevärdhet. (Klicka för större)

Därefter kunde jag med gott samvete hitta närmaste tunnelbanestation vilken skulle ta mig vidare till Sommarpalatset. Vilket var sig ganska likt, med några småskillnader. Som att dom nu hade fått upp ett litet restaurangkvarter vid den närmaste tunnelbanestationen. Så jag passade på att köpa lite Passionsfrukt-te (百香果绿茶) innan jag gick vidare till Sommarpalatsets östra entré.

Restauranger
Nya restaurangkvarteren (ursäkta mina fingrar). (Klicka för större)

Väl inne såg jag två till skillnader. Ett: Det var ganska mycket grönare än när jag och systrami var där, och Två: Det var mycket mera folk där än när jag och systrami var där, vilket kanske inte är så konstigt eftersom vi var där sent en vintereftermiddag i februari.

Turister
Turister, i matchande kepsar. (Klicka för större)

Så jag gick runt och tittade lite på byggnaderna, och lyckades den här gången även gå upp i Den Väldoftande Buddhans Tempel (fritt översatt från engelskans namn på 佛香阁), vilket var en pärs i sig då det mest var trappor, trappor och åter trappor. Menmen, jag gick dit för att ha något att göra, och att gå är att göra något.

Tempel
Väldoftande Buddhans Tempel (det på toppen i alla fall). (Klicka för större)

Därefter passade jag på att utforska området lite mer än vad jag och systrami gjorde, vilket att jag hittade både Marmorbåten, vilken jag i efterhand fick reda på egentligen är byggd utav trä, och bara målad som marmor, bo-oring (wikipedia kills dreams, I tell you!), och att sommarpalatsets område fortsatte ganska långt västerut, vilket ledde till en lång och skön promenad.

Marmorbåten
Marmorbåten, som är gjord av trä. (Klicka för större)

Efter såhär mycket promenerande blev jag dock helt sjukt trött, så efter att ha hittat norra porten, och köpt mig en två stycken handmålade kartor från turistkontoret utanför (två olika visade det sig i efterhand) så tog jag tunnelbanan till MuDanYuan (牡丹园) för att försöka hitta nånstans att äta kvällsmat.

Grön Park
Grönare parker i Sommarpalatsets västra delar. (Klicka för större)

Passande nog ringde Chris, som jag hade träffat i kyrkan förra veckan, precis då och undrade om jag var sugen på att äta mat, vilket ju inte lät helt fel. Så jag och Chris gick till en vegetarisk restaurang i närheten av WuDaoKou där vi åt kvällsmat och pratade i en två timmar ungefär, väldigt trevligt.

Tjurstatyer
Två tjurar som stångas, konstverk nära vår restaurang. (Klicka för större)

Därefter åkte jag hem, efter att först förgäves försökt hitta Franci eller Avi, eftersom dom skulle hänga i WuDaoKou lördag kväll då det var Francis sista lördag i Beijing, och det var nog lika bra det eftersom jag var något helt otroligt trött när jag kom hem, vilket också var skönt då jag kunde gå och lägga mig i tid för att orka gå upp och åka till kyrkan på söndagen.

Men mer om söndagen en annan dag….

Och förlåt för hemsideproblemen på sistonde förresten, verkade som att jag missade en faktura i slutet av maj (var ju lite mycket just då…). Så tjejer, om ni vill ha en pålitlig man som betalar sina räkningar, nu vet ni vart ni inte ska leta.

Kina – Dag 14

Sådär, då har jag tillfrisknat litegranna nu då, så då är det väl dags att skriva lite här igen. Få se hur mycket jag minns bara.

Dag 14: Fredag

På fredag hade jag eftermiddagslektion, vilket ledde till ännu en ineffektiv morgon (man får ha sådana när man har sommar”lov”). Fast den här var nog faktiskt mer ineffektiv än dom flesta andra hittills, för jag tror jag tog en lite länge sovmorgon än jag brukar och jag kommer inte ihåg alls vad jag gjorde efter jag gick upp.

Utsikt
Utsikt från fönstret. (Klicka för större)

Sen var det lektion som sagt. Minns inte så mycket därifrån heller, förutom att jag hade den med Esteban, som vanligt nuförtiden, vilket känns bra. Vet inte hur mycket jag lär mig egentligen, men jag känner i alla fall att jag har vågat börja prata, och nästan ännu viktigare våga fråga även om jag vet att jag antagligen inte kommer förstå svaret.

Efter lektionen blev det dock genast mer intressant, för jag, Esteban, Franci, Pappa och Dotter Indier (som också kom förra veckan) och en lärare, som ibland hade lite väl roligt åt oss studenter när vi sa/gjorde dumma saker, tog tunnelbanan ned till Hutongerna (胡同) i Houhai (后海) för att göra dumplings (饺子) och vandra runt lite granna.

Hutonger
Vandring genom Hutongerna. (Klicka för större)

Nu var kanske inte själva dumpling-skapandet så särskilt speciellt, kavla lite deg, lägg i kål och knyt ihop, men trevligt var det, och vissa (läs Esteban) lät sin kreativitet flöda till vår dumplinglärares stora nöje. Han gjorde bland annat en ros och en Long (龙), det vill säga en drake (sagodjuret).

Blom-Jiaozi
Estebans blom-jiaozi. (Klicka för större)

Därefter åt vi en ordentlig middag med kött, fisk, grönsaker och våra dumplings såklart. Provade även lite YanJing-öl (燕京-啤酒) då det var den enda dryck som erbjöds, men insåg att kinesisk öl är lika äcklig som svensk/tysk/dansk/varsomhelstifrån. Men maten var i alla fall god, speciellt köttet som var det mest möra kött jag ätit på länge.

Karp
Fisken som serverades. (Klicka för större)

Efter maten så tog vi en kvällpromenad längs Houhai (som är en ”sjö” i centrala Beijing). Mycket lampor och mycket folk var det, vilket ändå kändes ganska mysigt. Om jag hade haft ork, ro och tid skulle jag gärna satt mig ned någonstans och bara njutit. Fast det hade antagligen krävt pengar med eftersom det var turistkvarter deluxe.

Sjö
Nattutsikt över Houhai. (Klicka för större)

Då tre av dom andra studenterna skulle till muren dagen efter åkte vi ganska snart hem, åt var sina håll, efter en trevlig kväll. Lätt värt det.

Kina – Dag 11, 12 & 13

Hej allihopa! 大家好! Här kommer nästa inlägg, rejoice!

Dag 11: Tisdag

Eftermiddagslektioner, vilket ledde till ännu en ineffektiv morgon, som vanligt. Jag tror faktiskt inte att jag gjorde något nämnvärt innan lunch alls, vilket jag inte har några problem me faktiskt. Men efter lunch åkte jag till skolan för att ha lektion med Esteban igen; vilket känns ganska bra, då vi rent prat- och lyssnamässigt verkar ligga ganska nära i kunskap.

Efter skolan så hängde jag på Avi (israelen) till WuDaoKou (五道口) där vi skulle träffa Franscesca för kvällsmat, men eftersom Francys kinesiska ”mamma” redan hade börjat på maten hemma hos henne och Francy inte kunde säga nej blev det bara jag och Avi.

Så efter att ha jagat efter Avi’s favoritsmoothie (mangosmoothie) förgäves, för den var slut mest överallt så gick vi och åt. Det blev en ganska dyr pizza, det vill säga för samma pris som i Sverige, men god var en, och det var en riktigt pizza, ingen panpizza som det så ofta är här borta, så det var värt det.

Därefter skiljdes vi åt och gick jag hem medan jag upptäckte dagens första besvikelse, mina hörlurar som innan hade glappat lite lätt så att basen hade försvunnit i en av öronen då och då hade nu lagt av nästan helt, det vill säga det gick att vicka till sig ljud i en hörlur i taget, men vad är det värt. Så det var tråkigt.

Dagens andra besvikelse kom dock inte förrän efter jag lagt mig, för mitt i natten vaknade jag av att jag med kudden drog ned något från nattduksbordet med min kudde och efter en snabb koll visade det sig vara mina glasögon. När jag då skulle tända ljuset för att försöka hitta dom så råkade jag trampa lite lätt på dom. Jag har fått ihop dom igen, fast jag vet inte hur länge dom kommer hålla, så det är tur att jag har med mig linser.

Dag 12: Onsdag

Efter en trött förmiddagslektion med Esteban så bestämde jag mig för att åka till ZhongGuanCun (中关村), ett område med en massa affärer här i HaiDian (海淀), för att kolla lite på kläder (mest från UNIQLO) och kanske ett par nya hörlurar. Tshirtarna var fortfarande snygga, men eftersom storlekarna var lite konstiga så väntade jag med att köpa något.

Att kolla på hörlurar var däremot en pärs. För eftersom hörlurarna fanns i elektronikmarknaden behövde jag gå dit, och en utlänning i elektronikmarknaden verkade vara storpriset för datoraffärerna, för alla, ALLA, ville att jag skulle köpa datorer från dom, även om jag sa att jag inte ville ha en dator, och dom kom springande så fort man kom tio meter från båset (som kanske var en gånger en meter). Bah!

Så i slutändan hittade jag inga hörlurar, eftersom jag tröttnade ganska snabbt och dom enda jag hittade som hade lite bättre lurar var lite väl snabba på att sänka priset. Så det fick vara för den här gången och en trött och mentalt utmattad (av alla påträngande försäljare) Daniel tog sig hem till motellet igen.

Dag 13: Torsdag

Efter ännu en morgon med lektioner med Esteban så åkte jag hem med tunnelbanan för att vid WuDaoKou gå åt fel hål mot vad jag brukar, med mening förstås. För jag hade sett på nätet att det fanns en musikaffär längre bort på gatan som sålde hörlurar av samma sort jag letade efter. Dock var dom lurarna jag letade efter (Shure SE215) slut, så dom kunde inte hjälpa mig.

Men eftersom jag ändå var halvvägs till ZhongGuanCun nu så gick jag tillbaka till elektronikmarknaderna och med en liten lapp med namnet på dom ”certifierade säljarna” från Shures hemsida så letade jag upp två av dom lite större båsen med hörlurar och efter att ha prutat lite så köpte jag ett par SE210, vilka jag hittills är ganska nöjd med faktiskt.

Därefter bar det av hemåt och jag var hemma redan vid tretiden, vilket var ganska skönt då det på kvällen skulle regna, och regna gjorde det. Så mycket att vissa gator här i Beijing svämmade över och så mycket att mitt badrumstak har börjat droppa. Något jag funderade på om jag skulle säga till om, men jag tänker att jag orkar inte flytta och dom känner säkert redan till det.

Så det var mitten av min andra vecka i Kina, hur har Sverige varit såhär innan Midsommar?