Constella Chapters, trötthet och Daft Punk

Fredag: Constella Chapters – Om du önskar en skiva så fråga snällt. Är jag snäll kan du kanske få en, (om inte kostar dom 50 pix =P)
Lördag: Intge mycket vettigt på dagen men sedan tacokväll för att sedan komma hem till ett efterfestkaos. Sov dåligt hela natten p.g.a. det och skolstress.
Söndag: Gudstjänst, direkt hem för att sova. Tog det mest lugn och tog igen mig. Blev dock ännu mer stressad =P
Idag: Plugg… Aja, lite underhållning måste jag och ni få…

Tidens Hjul snurrar för evigt

Vilken poetisk titel jag fick dit.

Ni som har lite koll vet väl detta redan. Men jag läste precis att Robert Jordan är död. Detta under skrivandet på den 12 och sista boken i sin mastodontserie Tidens Hjul. Det är hemskt tråkigt måste jag säga… att ha ett avslutat epos kan inte vara roligt… Tolkien hann ju iaf färdigt med själva huvudserien, det hann tvärr inte Jordan med. Så alla Jordanläsare, jag lider med er.

En tyst minut för denna stora (och tålmodiga man) som har gått bort.

Jag är glad att jag inte orkade längre än bok 5, för att sitta där med bok 11 och veta att det inte finns en sista bok (i alla fall som är skriven av författaren själv) skulle varit hårt.

Det är såhär det ska vara…

… på helgerna (se, det blev ingen kent-referens, eller jo, kanske…)

Helgen började med tonår med tårttävling. Helt underbart roligt och nu började jag äntligen känna mig lite hemma bland tonåringarna, lite eftersom dom också började känna igen mig vid det här laget. Kändes väldigt bra. Och alla tonåringar var med, även killarna som först var ”Är det tårttävling? Ses sen när dom är färdiga och vi får äta.”
Sen andakt/möte. Den här iden med att ha ett möte i slutet (med lovsång, betraktelse/berättelse/”predikan”, lovsång och bön) funkar faktiskt bättre än vad jag trodde. Sen var ju inte själva bönegrejjen lättast (har lite svårt för att tag i en grupp tonåringar och göra något vettigt av det, men det kommer väl det med).

Sen var det upp och lyssna på Grand Central Winter på kyrktorget. Var dock lite småtrött så jag kunde inte riktigt uppskatta musiken. Satt mest och pratade med folk, mest Klas (st?) och Erik. Innan jag följde med när Kristofer skjussade hem en Lisa som hade sprungit på en kille på innebandyn och fått sy några stygn på ögonbrynet. Sen en helt underbar cykling hem, lagom kallt.

Sen lördagen var städning, matlagning, lite chattning med min nyvunna vän för att sedan dra till Jonte och spela Joakim von Ankas Fantastiska Finanser. Enlilgt jonte skulle det ta sådär en timme… men med fikapausen på ungefär en halvtimma inräknad blev det 3 timmar… men så var vi två i samma lag. Sen vann inte jag och lars heller… men vi var riktigt nära… en omgång till så skulle vi varit sådär en 20 miljoner ifrån att vinna (vilket man gjorde när man fick 1 miljard). Fick spö av tjejerna istället… hårt.
Sen hem, hitta både petter och karin på msn och sitta där lite för länge =P

Sedan upp idag och fixa till sig innan man skulle träffa en los för att sticka till ryttis. Där en väldigt bra predikan av Emanuel Bäckeryd och vacker sång och lovsångledning av Tine Röjås. Därefter lite krångligt kyrkfika, men träffade lite folk och lyckades presentera los för några iaf. Så uppdraget få los att fastna i ryttis hon och med fick iaf en liten start =P Sen cykling hem där jag är nu och bara njuter av allt som hänt i helgen. Men snart blir det lite matte och sen kanske träffa en karin.

Hoppas framtida helger också bli såhär bra (hörde något om en tacokväll hos Kristofer nästa helg… =P)

Gud välsigne er alla, hoppas ni haré bra!

Dagens musiktips:

Malena Furehill (släkting till mig)

Mysig Vecka

Den här veckan har varit ganska mysig måste jag ju säga.

Måndag var skola, plugg, softa, springa och lite ditt och datt. Gick och la mig i tid och sov gott.

Tisdag var väl lite likadan. Fast slutade 1900 och hade ledarsamling 1800. Så jag kom till ledarsamlingen 1820 =P. Planerade hösten, kändes RIKTIGT bra måste jag säga. Båda ungdomledarna (en ungdom och en barn) är riktigt vettiga. Sen den nya Karin verkade ganska skön också, om det finns några estettonåringar så vet jag vilka som kommer gilla henne… Cyklade hem, pluggade lite, softade och gick och la mig.

Onsdag var ju lite speciell. Först skola men sen var det onsdagslunch med ryttisfolket, mycket trevligt måste jag ju säga. Dom är en härlig bunt människor dom där ryttismänniskorna. Kristofer är ju dock bäst som ser till att alla är med (han som upplyste mig och onsdagslunchen). Därefter hem och plugga matte (nähä) till 3 då det var Kalasmottagning.
Åkte dit, plockade på mig gratissaker, pratade med föreningar, stod i en människokö(som bilkö men med människor), hälsade på en annan Karin och åt en gratis korv(aldrig fel). Därefter hem, plugga lite matte och kinesiska före Heroes (yay, vi har TV4+ så det blev 2 avsnitt! Slipper jag titta idag.)

Sen idag har det varit skolaskolaskola, sen ny generation (skyller på Jonathan) före jag nu kom hem och har tagit det lugnt… men snart blir det 汉语和数学 (Han-språk och räknestudier för er som inte kan kinesiska).

God bless you all.

Söndagar.

Jag hatar söndagar… varför finns dom?
(innan någon tar upp moseböckerna och evangelierna så är det inte sabbaten jag är emot, mer dagen söndag)

Okej, gudstjänsten är väl okej (mer än okej får jag väl säga) men när väl den är slut (eller efter fikat eftersom man oftast stannar på det) så går det bara utför. Först en eftermiddag att fördriva.
Om man inte har något är den hur tråkig som helst eftersom man på något magiskt sätt blir hur pigg och hur på som helst….
Om man har något så ska det sannolikt vara klar på måndag och man får snart panik över att man inte orkar (för ork har man inte när man har något att göra)…

Sen kommer kvällen då man antingen inser att man inte gjort något eller att man inte gjort det man borde gjort (eller både och) och då får man panik och blir, som Winnebäck så vackert uttrycker det, ”Söndagkvällsförvriden”*

Därifrån går det ännu mer utåt tills man vid klockan 9 ungefär bara vill gå och sätta sig i en djup mörk grop och inte göra något. Om jag och andra har tur så pratar jag inte med någon vid denna tiden, för om jag gör det så blir det synd den (eller dom) eftersom en lång och mysko diskussion ligger framför dom. Sedan väntar man till klockan 11 då det allt för ofta är sängen som gäller… om man inte har fastnat i någon diskussion det vill säga.

Om man har tur somnar man sedan direkt. Om man har otur så ligger man vaken och grubblar på livet och allting och hur dåligt man har planerat helgen och på allt man inte hann med.

När man väl somnat blir det dock bättre. För sen kommer den underbara måndagen men skola igen, äntligen någon fason och ordning och något man vet man måste göra…

Så alla måndagshatare? Jag förklarar nu krig mot er!

* ”Jag är en av alla dom som kan ge upp, när jag är söndagkvällsförvriden.
Vad gör man då?”

Ps. Detta händer inte allt för ofta längre, hände mest på gymnasiet, men fick ett återfall nu i helgen. Så ni behöver inte oroa er om att det kommer hända inom en allt för snar framtid igen antagligen…

Drömmar

Eftersom denna dagen kommer vara ganska full och tråkig* så tänkte jag äntligen skriva om min mysko dröm jag hade för en vecka sen sådär och inte får någon rätsida på…

Drömmen var ungefär så att jag genom internet och en video (fråga inte hur, vet inte själv) lärde känna en tjej som var assistent för utvecklingsstörda (påminnde på sitt sätt om maja, men var fortfarande inte henne, bland annat var hon naturligt blond). Sedan åkte jag upp till henne (någonstans låter ”Stockholm” rätt men det var inte nåt ställe jag kände igen) och hälsade på henne. Väl där upptäcke jag att hon var blind (eh?) men vi blev kära och gick på promenad från bron vi möttes på (möttes vi på en bro? jaha) mot skogen (skog i stockholm?), vi skulle gå typ 97 steg till en stig som hon kände till men jag såg ingen stig där så vi gick typ 110+ steg och gick i skogen hand i hand tills vi såg att det rök, skogsbrand! (whaaaaat?) Vid vilket jag fick springa tillbaka medan hon stannade (eh, varför stannade hon?). När jag kom tillbaka (hände direkt, antar att jag egentligen var borta och ringde brandkåren eller nåt) som var hon inte kvar utan nån stark kille (som jag känner men inte vet vem det var) kom snart ut med henne över axeln från skogen. Hon hade gått för långt och var nu döende (typ svartsotig =P), och så sörjde jag och så var drömmen slut.

När jag vaknade så var det dock inte så speciellt utan min första tanke var: ”Hon var trevlig” och gick upp. Så mysko dröm… men påverkade mig ändå på sätt och vis. Till exempel så har jag börjat fundera på varför kärlek i drömmar är så självklar.

Samtidigt så är jag också faschinerad av tjejen i drömmen. Assistent och blind… det är ganska respektingiviande. Fast hon hade ju faktiskt ingenting som visade att hon var blind innan jag träffade henne. Så det kanske var två olika personer =)

Aja, ha en trevlig söndag allihopa.

*Kortfattat: Gudstjänst, middag, matteplugg och spextittande (fast spextittandet kommer vara roligt för mig)