Love Letter

Kollade precis på Love Letter.
Tänkte köra ett kort asiatiskt ”filmmaraton” på två filmer och tog denna först. Dock gick mina planet i stöpet ganska snabbt… varför? Därför att efter ha sett en sånhär film så ska man inte förstöra det med en till, speciellt inte om det enda man har kvar är actionfilmer eller typiska clichékärleksfilmer (enligt nordostasiatiska mått då).

Det var en helt underbart vacker film.
Som jag läste lite kort på imdb precis, ordet som är viktigt i denna filmen är på något vis ”redemption” (finns ingen bra svensk översättning på det ordet kom jag precis fram till).
Jag tänker inte säga något om filmen om någon vill se den, men jag kan säga att den imponerar.
Karaktärerna är inte ihåliga stereotyper och allt är inte frid och fröjd, och absolut inte så som det borde vara, på något sätt.
Och även om det är ett romantiskt drama är inte kärleken sockersöt och perfekt, snarare tvärtom på något vis. Mer jordnära och så som kärlek och relationer brukar vara, speciella och med brister här och var.
Jag var också på väg att säga något om slutet, men kom fram till att jag inte kan göra det utan att förstöra. Så det enda jag säger är att det är ett passande och vacker slut, som trots att det är en cinematiskt vacker och kritikerrosad film knyter ihop allt bra, något som vissa ”konstfilmer” inte riktigt lyckas med.

Det ligger mycket i denna filmen, och om ni får chansen att se den så gör det. Om ni inte får chansen så säg till mig så kan jag nog låna ut den till er.

Just det, alla kommentarer om filmen the love letter kommer tas bort med omedelbar verkan, bara så ni vet

It get’s me every time…

[Här var det en video som nu är borttagen/försvann i domänflytten]
Jag ryser bara jag hör den…
Tyvärr är inte Yoshiki med, men det får man väl ta när det är aukustiskt.

Finns visserligen en video från kvällen innan men den är inte alls lika bra. Iaf inte Toshi.

För att mer förstå vad detta handlar om kolla lite på hide’s wikipediasida och kolla på denna videon

Valentins Dag

You are the last pieceJa, så var det alla hjärtans dag igen.

Detta innebär några saker. Bland annat är tonåringarna i Mullsjö i Trysil och åker skidor.
Sen är det också så att Daniel är nära på manodepressiv för en dag. Manisk pågrund av att det är vår och att vädret (ofta) är ganska trevligt och sådär lagom varmt och att livet är sådär trevligt neutralt. Deprimerad av vad alla andra fokuserar på denna dag (och som jag inte riktigt kan fokusera på av tydliga anledningar).

Denna överkomersiella dag som göms i en dag av åminnelse av något helgon (dessutom vet man inte vilken av Valentinarna det är man firas) som blev populariserade av nån gammal gubbe några hundra år sen. Det är ju iaf inte en White Day (d.v.s. en högtid helt skapad av kommersialismen) men den är hemsk nog.
Nä, så bitter är jag inte även om man lätt skulle kunna tro det om mig =)

Men det är en dag som denna lite småintressant att fundera över kärlekens roll i dagens samhälle. Speciellt den romantiska och känslosamma kärleken (vilken jag inte riktigt vet hur jag står i förhållande till, tror jag dock är för den som alla andra =P)

Aja, får väl fira SAD imorgon istället (är lite sent att fira den idag eller hur). Ska försöka få mina vänner i kyrkan att fira den med mig.

Annars är det ju bara en månad kvar till Black Day. Nån som är på att fira den med mig?

/Daniel. 去死去死团,情侣去死团的成员

Allt för skönhet

För alla er som bara trodde vi i västvärlden hade små egenheter när det gäller skönhetsideal kolla här:
http://nbbs.naver.com/nmulti/list.php?board_id=minimansey_3&page=1
Jag känner inte igen en enda av artisterna =P Men bilderna och jämförelserna är skrämmande ändå.
För er som inte fattar vad jag menar eller ser någon direkt skillnad på vissa bilder, kolla på ögonen… eller snarare sådär en millimeter ovanför ögonen, ja, precis där…
Mmm, alla har vi små egenheter för oss här i världen