Om ”sanning”

Så var det söndag igen, så dags för nästa inlägg. Den här gången blir det något jag mest har funderat på litegrann i helgen så ursäkta dom kanske lite ofärdiga tankarna.

Ni som hänger lite på twitter och/eller har någon koppling till EFK känner kanske till Pastor Jean Kabuidibuidi, som i veckan blev utvisad från Sverige, trots sannolika hot i sitt hemland Kongo. Det har talats om mutor vid flygplatsen, vistelse i privat fängelse och en fritagning från nämnda fängelse (för mer info se Jonas Bergströms blogg och Stefan Swärds blogg).

Jag måste erkänna att jag verkligen kan förstå om kanske tycker att det blir lite mycket och nästan ”överdrivet” med allting, mutor, privata fängelser med kort ”överlevnadstid” och lyckade fritagningar från detta fängelse och funderar på att allt är sant. Jag tror dock på det, eftersom informationen kommer från källor jag funnit och finner trovärdiga, så det är inte det jag funderat över.

Det mina funderingar grundar sig i är vad som kommer att hända om/när (jag hoppas och ber för att det blir ett ”när”) Jean kommer tillbaka till Sverige, i alla fall om han gör det som flykting. För vad kommer då att hända? Antagligen så blir det samma veva igen med prövning och så vidare, men med ”nya” bevis. Men vad för bevis, det kommer som så vanligt i dagens samhälle handla om ord mot ord (allt fysiskt, som att han blivit torterad, kan ju ”bortförklaras” om man bara vill).

Så en viktig fråga är väl helt enkelt följande, hur kommer ”sanningen” i så fall att se ut egentligen? Eller snarare, vem kommer vara sanningen (konstig mening, jag vet, men häng med lite nu). För medan Jean och alla som känner honom vet vad som är sant kommer ju Kongo antagligen förneka allt. Förhoppningsvis så väljer migrationsverket (eller vem det nu är som bestämmer) i så fall Jeans sanning, men man vet ju aldrig säkert, för är det inte lätt att anta att en stat är ”ärligare” än en människa?

Om man ska hårddra det här så är det också så att egentligen är väl grundfunderingen över vad som är sanning idag egentligen. Det är det som är grunden i mina funderingar dom senaste dagarna, eller snarare ”Vem är sanningen”. Den med mest makt? Den som visat talat mest sanning förr? Den som verkar mest säker på sin sak?

Finns det egentligen någon plats för att försöka hitta den ”riktiga” sanningen i vårat samhälle idag, eller är det helt enkelt så att den ”starkaste” vinner? Och om det är så kan vi göra något emot det? För visst borde den riktiga sanningen vara det vi vill hitta och uppnå? Men är det ens möjligt att ta oss dit?

Tillägg Tisdag kväll: Så var det det där med att korrekturläsa i tid och publicera också… men aja, här kommer något som är igenomläst en gång i alla fall. Det bra med att det här blev lite sen är att jag nu kan länka till Carl-Henric Jaktlunds blogg på Dagen, där han funderar lite på samma sak.

Kommentera