Taipei och midtermresultat

Så kommer då fortsättningen på det senaste inlägget. Först tänkte jag återkomma till sömntemat igen lite kort. Vaknade på söndagen och tyckte det kändes lite konstigt att jag vaknade av mig själv när alarmet var satt till kl 8 så jag skulle hinna till gudstjänsten för att därefter åka till Taipei och träffa Christopher. Så jag kollade på mobilen för att konstatera att visst, veckoalarmet var satt till 8 men helgalarmet var fortfarande satt till 10 från dagen innan och klockan var nu kvart över 9, det vill säga gudstjänsten började om en kvart.

Så kommer då fortsättningen på det senaste inlägget.

Först tänkte jag återkomma till sömntemat igen lite kort. Vaknade på söndagen och tyckte det kändes lite konstigt att jag vaknade av mig själv när alarmet var satt till kl 8 så jag skulle hinna till gudstjänsten för att därefter åka till Taipei och träffa Christopher. Så jag kollade på mobilen för att konstatera att visst, veckoalarmet var satt till 8 men helgalarmet var fortfarande satt till 10 från dagen innan och klockan var nu kvart över 9, det vill säga gudstjänsten började om en kvart. Så det var bara att klättra ner från sängen, ta sig en dusch och sedan äta frukost i lugn och ro för att därefter direkt gå till bussen och åka till Taipei.

Väl i Taipei hände det väl inte så mycket speciellt egentligen. Träffade Christopher och hans kallegrafilärare och en taiwanes till, antar att det var en vän till kallegrafiläraren, och åt lunch på en hongkongrestaurang. Vilket var både spännande och gott. Därefter gick vi till Camera Street för att köpa en Canon 50D till Christophers pappa. Blev dock lite förvånad över priset då den kostade lika mycket som en D90 (båda utan lins) även om den egentligen är snäppet bättre. Så jag kanske har köpt fel kamera ändå, eller nä, för med lins går den på en tusenlapp (SEK) extra, och jag gillar verkligen ergonomin på min D90, förutom vikten då kanske men det skulle ju varit värre med 50D’n.

Därefter åkte vi till Zhongxiao Xinsheng (忠孝新生) för att kolla lite på mobiltelefon till Chris, vars “enda” krav är att den ska vara billig och att det ska gå och skriva traditionella tecken med pinyin på den (dröm på)*, och extern hårddisk till mig. Som väntat hittade vi ingen telefon till Chris men jag hittade iaf hårddisken jag letade efter, en 320GB Seagate Freeagent Go, för lite mindre än 500 SEK. Så nu har jag en dedikerad fotohårddisk som förhoppningsvis räcker ett litet tag i alla fall.

Därefter åkte vi och åt mat på ett “indiskt” ställe med några vänner till Chris. Dock kände jag mig redan innan lite småkonstig i huvudet, vilket faktiskt inte gick över på några dagar, så jag vet inte om jag var så trevlig, speciellt eftersom huvudspråket var kinesiska och då jag fortfarande inte vågar prata det helt, speciellt när folk inte verkar förstå när jag väl försöker, så känner jag att jag inte kanske hängde med hela tiden. Menmen, maten var god och sällskapet trevlig ändå trots omständigheterna (att jag inte kände mig helt bra och att det var kinesiska som pratades dvs.).

Därefter åkte jag hem till Hsinchu igen, där jag på något vis fick lite disciplin att gå och sätta mig i biblioteket och läsa på lite inför min “omtenta” i modern fysik nu i tisdags, vilket kanske inte låter så speciellt om man inte inser att att klockan var 9 på kvällen när jag återvände till Hsinchu. Anledningen till varför “omtenta” står i citationstecken är för att det inte finns några omtentor här och att det darför inte var någon regelrätt omtenta. Kort förklarat, eftersom det kändes som att midtermen i modern fysik förra veckan inte gick så bra pratade jag med lärararen om det förra fredagen och fick svaret att eftersom det allmänt inte hade gått så bra fick vi alla chansen att redovisa en uppgift på tavlan denna tisdagen för att få lite bonuspoäng.

Så i tisdags morse så redovisade jag en uppgift på tavlan, för att sedan få tillbaka tentan med 77/125 poäng, vilket är ungefär en 60% (godkänt på kurser här är “egentligen” 70% men läraren sa att hon justerar betyget efter resultaten). Fick också reda på att jag hade fått bäst betyg i klassen, vilket ju samtidigt som det var roligt kändes sådär eftersom det inte var något drömresultat precis, det blev ju inte bättre dessutom av att läraren innan vi slutade basunerade ut “och för övrigt så var det Daniel som fick högst betyg på tentan”, lite onödigt tycker jag väl ändå.

Fick också resultatet på pappersdelen på min programmeringsmidterm i måndags. 97/100, inte illa pinkat, speciellt eftersom jag hatar att skriva kod på papper där jag inte kan trycka ctrl-f5 (kör programmet för er som inte använder Visual Studio). Även där var hade jag högtst poäng i klassen, vet dock inte om jag delade det med någon eftersom den läraren hade vett nog att inte skrika ut vem som hade högst betyg.

* I skrivande stund har Chris faktiskt hittat en sådan telefon, Moto 231 tror jag den hette, så jag hade fel. Den var dessutom väldigt billig, även om Chris betalade ett överpris för den kostade den honom under 500 SEK.

Frisk?

Ja, har i princip hela veckan tänkt skriva ett inlägg med ovanstående titel, fast utan frågetecknet. Men det har aldrig riktigt blivit av, vilket kanske är lika bra det eftersom jag inte tror att jag så vidare frisk än. Från att sitta i hals och bak i näsan har förkylningen bytt karaktär och gör mig nu mest trött och lite lätt snuvig istället, även om halsen fortfarande är lite tjock ibland.

Ja, har i princip hela veckan tänkt skriva ett inlägg med ovanstående titel, fast utan frågetecknet. Men det har aldrig riktigt blivit av, vilket kanske är lika bra det eftersom jag inte tror att jag så vidare frisk än. Från att sitta i hals och bak i näsan har förkylningen bytt karaktär och gör mig nu mest trött och lite lätt snuvig istället, även om halsen fortfarande är lite tjock ibland.

För att uppdatera läget. Inte mycket har hänt sen senast, trots att det var en vecka sen. Vi hade Svenskmiddag för första gången igår visserligen, vilket var väldigt trevligt. Jag och Rocky hängde också med I:arna hem och kollade hur dom bodde, och när deras hyresvärd kom för att hämta hyran blev Rocky deras ombudsman på något vis. Fick också resultatet på förra veckans quiz idag, och som väntat blev det bara en fyra, men bättre en fyra än en nolla, som jag nästan hade väntat mig.

Dock finns det mycket som kommer att hända och som borde "hända" (läs göras). Imorgon är det Koinonia (kristen skolgrupp), på lördag middag hos pastorn i kyrkan och på söndag gudstjänst som vanligt. Dessutom ska jag i helgen hinna plugga till två midterms som är måndag-tisdag nästa vecka, göra tre stycken läxor till måndag-onsdag-torsdag, varav en nästan är klar tack och lov, göra en programmeringsuppgift tills på torsdag och plugga inför en quiz om MOSFET på torsdag. Så om jag bara hittar orken blir det en intensiv helg.

Sist men inte minst vill jag göra er uppmärksamma på att det finn några nya bilder i mitt album från klippningen i Taipei, bilder från nattmarknaden här utanför, jag hade visst råkat ta bort dom men nu är dom tillbaka, så för en gångs skull var jag glad att jag hade missat att stänga av papperskorgen på min externa HD. Dessutom finns det nu ett album med en guidad tur på Tsingda med bilder från hela skolan, komplett med info över var dom tagits. Eller ja, bilderna är över dom delarna på skolan jag tycker är viktiga eller intressanta. Vill man dessutom se bilderna på en karta så går det utmärkt, förutom att flickr använder Yahoos kartdata så sattelitkartan är helt värdelös.

Klippning i Taipei

Japp, nu var det dags för klippning igen, och eftersom jag inte litade på dom lokala 400 NT (~100 SEK) frisörerna begav jag mig idag till Taipei för att besöka Diane och hennes “Fine Hair Salon”. Fast före det hann jag gå till kyrkan på den engelskspråkiga gudstjänsten och träffa lite bekanta och lyssna på en mycket intressant predikan om Guds ära (glory).

Japp, nu var det dags för klippning igen, och eftersom jag inte litade på dom lokala 400 NT (~100 SEK) frisörerna begav jag mig idag till Taipei för att besöka Diane och hennes “Fine Hair Salon”. Fast före det hann jag gå till kyrkan på den engelskspråkiga gudstjänsten och träffa lite bekanta och lyssna på en mycket intressant predikan om Guds ära (glory). Så intressant att jag till och med köpte boken om Katt- och Hund-kristna av predikanten efteråt. Men därefter hoppade jag så snabbt jag kunde på en How-Tai-buss, det vill säga samma bolag som förra gången, och åkte till Taipei.

Eftersom jag hade några timmar på mig innan jag skulle hos frisören så åkte jag först till Dingxi för att träffa Christopher och äta lunch. Efter att ha gått igenom den lokala marknaden, eller “tunneln” som Christopher kallade den så stannade vi vid ett känt sojamjölkställe där vi åt lite “frukostsaker” och drack sojamjölk. Måste säga att det var någorlunda gott, gillar den typen av Taiwanesisk mat, förutom sojamjölken då, vilket vissa kanske kan tycka tar lite död på meningen att äta just där, men inte jag.

Därefter gick jag hem till Christopher för att kolla upp frisörens adress innan jag gick till tunnelbanan för att åka till Fuxing och försöka hitta till frisören. Gick ganska bra ändå, hittade till rätt “lane” (typ undergata) fast väl där kunde jag inte hitta själva stället. Så efter en tio minuters sökande, vilket inte var något problem för att jag var en kvart tidig, så gav jag upp och ringde och frågade vart det låg. Fick reda på att jag var helt rätt, och Diane, hårfrisörskan, erbjöd sig att komma ner från salongen och hämta mig. Vilket visade sig vara ganska bra då det inte fanns en enda skylt utanför eftersom hon verkade hålla till i en vanlig lägenhet (möblerad till en frisörsalong).

Efter att Diane hade frågat mig om jag var svensk, jag heter ju trots allt “Carlsson”, så gick vi ganska smärtfritt över från den tidigare talade engelskan till svenskan som hon faktiskt kunde ganska bra. Detta trots att hon bara hade bott i Sverige fyra år, och det för ganska många år sen. För även om hennes make är svensk så lät han inte henne fortsätta öva på honom, dom delade ju trots allt också både mandarinen och engelskan som jag antar att hon egentligen kunde bättre, i alla fall mandarinen.

Men det var ganska skönt ändå att ha någon som lyssnade på mig när jag berättade vart jag inte ville ha det för kort, och förstod när jag sa ordet “virvel” på svenska. Dock blev det därför lite turer fram och tillbaka om håret var för långt och det var inte förrän efter fjärde gången när hon undrade om jag var nöjd jag ganska säkert kunde svara ja. Dock tyckte hon att jag, på grund av min känsliga hårbotten, inte skulle ha någon hårgelé eller hårspray i håret, eftersom det innehöll uttorkande alkohol och behövde tvättas bort innan man går och lägger sig.

Nu känner jag att jag som levt med psoriasis några år borde väl veta lite bättre om sånthär, till exempel är ju vätskan i min betnovat (flytande kortison) alkohol, men eftersom jag inte orkade bry mig accepterade jag hennes mittbena och betalade. Utifrån valet att vara lite räddare om min hårbotten och se ut som en idiot eller att vara lite dum mot min hårbotten och se bra ut i håret kommer dock det framtida valet inte vara så svårt. Det hela var dock lite dyrare än vad jag hade trott, 1000 NT (drygt 200 SEK), men antar att det var för att jag var så omständig och säkert tog upp mer tid än hennes vanliga gäster. Eller så hade hon bara höjt priset.

Därefter tog jag en kort tur till Sogo för att se om dom hade någon skäggtrimmer, vilket dom ju inte hade. Eller det var planerat som en kort tur, men jag tror jag fastnade en liten stund på elektronikavdelningen, en lite större stund på leksaksavdelningen, dom hade ju trots allt urgulliga mochihi-dockor, och ännu en liten stund i bokaffären där jag inhandlade lite småsaker. Först därefter åkte jag till busstationen och satte mig på en buss hemåt, till mitt rum där jag sitter nu, efter en liten avstickare till nattmarknaden nära skolan där jag åt en mosad potatis med ost och bacon.

Taipei för andra gången

Jepp, igår stack jag in till Taipei igen, den stora staden. Gick upp sent dock och ville inte åka förrän efter lunch så jag kom inte ifrån Hsinchu förrän typ 1:20. Testade också på ett nytt bussbolag, How-Tai, på Rockys inrådan. Kostade lika mycket som det andra bussbolaget (100 TWD ≈ 22 SEK), men var mycket skönare. Fåtöljsäten med en liten medföljande TV, Swedbus släng er i väggen säger jag bara.

Lyxbuss
Lyxbuss

Jepp, igår stack jag in till Taipei igen, den stora staden. Gick upp sent dock och ville inte åka förrän efter lunch så jag kom inte ifrån Hsinchu förrän typ 1:20. Testade också på ett nytt bussbolag, How-Tai, på Rockys inrådan. Kostade lika mycket som det andra bussbolaget (100 TWD ≈ 22 SEK), men var mycket skönare. Fåtöljsäten med en liten medföljande TV, Swebus släng er i väggen säger jag bara, (och bus4you också då…).

Camera Street
Camera Street

Så efter en mycket skön resa, med lite tittande på Juno och lite fotograferande så kom jag till Taipei igen. Denna här gången fick jag dock underhålla mig själv dom första timmarna, vilket inte var så svårt eftersom både några “köpcentrum”, ett typ NK och ett med en massa småbutiker med elektronikföretag, och Bo-Ai Road, också känd som “Camera Street”, ligger i närheten av centralstationen för tunnelbanan. Dessutom hade jag ju med mig min kamera för att ta lite kort på stan.

Dongxi
Dongxi

Tiden gick ganska fort så det kändes faktiskt inte som att det var så lång väntan tills det att jag satt på tunnelbanan till Dongxi station, där en Christopher och hans vänner Amanda och Xiaofeng väntade. Amanda som är en kanadensisk tjej med asiatiskt ursprung, på sin mammas sida om jag förstod rätt, och Xiaofeng som är en svensk tjej med kinesiskt ursprung. Så plötsligt var vi fyra västerlänningar, varav bara en helt utan asiatiskt ursprung, kände mig nästan lite utanför.

Nattmarknad
Nattmarknad

Därefter så gick vi hem till Christopher så han kunde bli av med sina kartonger (från kalligrafin antar jag) och “sin” cykel för att sedan fortsätta till nattmarknaden för att äta lite mat. Måste säga att jag gillar idén med nattmarknader, det finns verkligen inget i Sverige som påminner om en Taiwanesisk nattmarknad, inget som är så levande på kvällarna som en nattmarknad. Det är verkligen folk och stånd överallt, och självklart är alla skyltarna på byggnaderna tända.

Linslusar
Linslusar

Så det blev en tur på nattmarknaden med lite sushi, små grillade kycklingspett och en roti med nån indisk kyckling. Jag bad egentligen om tandori chicken på inrådan av en av dom andra men han som knådade/kastade brödet tyckte jag skulle ta den här lite mildare smaken istället ;). Så är det väl när man är en såndär mesig västerlänning. Därefter satt vi mest och pratade tills jag kände att jag började bli trött. Blev då inbjuden att istället stanna på salsa på kvällen och sova över hos Christopher, men eftersom jag just var trött så åkte jag hem istället, salsan får vänta till en annan helg, när jag samlat ännu lite mod att stanna lite längre.

Taipei nästa!

Japp, igår var jag i Taipei. Efter att ha frågat George och Ian, två taiwaneser som varit väldigt hjälpsamma såhär första veckan, en massa gånger om hur det funkade och varifrån bussen gick osv. hoppade jag igår på bussen till Taipei (hade köpt biljetterna i skolans lilla kvartersbutik några dagar tidigare) och stack till Taipei!

Bussen till Taipei
Bussen till Taipei

Japp, igår var jag i Taipei. Efter att ha frågat George och Ian, två taiwaneser som varit väldigt hjälpsamma såhär första veckan, en massa gånger om hur det funkade och varifrån bussen gick osv. hoppade jag igår på bussen till Taipei (hade köpt biljetterna i skolans lilla kvartersbutik några dagar tidigare) och stack till Taipei! När jag väl satt på bussen undrade jag vad som hade tagit åt mig, Daniel som liten tyckte det var läskigt att åka själv någonstans hoppade nu ensam på en buss som förhoppningsvis skulle ta mig till storstaden Taipei, som hade en station som jag hade hört var hur rörig som helst.

Lunchdags
Lunchdags

Hursomhelst gick resan jättebra och även att hitta till tunnelbanan gick faktiskt bra (eller MRT’n som dom kallar den här). Så jag tog tunnelbanan till Chiang Kai-shek Memorial Hall där jag träffade Christopher, Ian och George. Eftersom målet för dagen, en jubileumsutställning om Pixar (dom fyller 20 i år), inte skulle besökas förrän typ halv två så fixade jag ett tunnelbanekort och så stack vi till centrala Taipei och åt en matbit.

Därefter var Ian väldigt hjälpsam och hjälpte mig att hitta till “Camera Street”, Bo-Ai Road, där många kameraaffärer ligger. Där hjälpte han mig att kolla upp priset på ett Nikon D90-kit, vilket visade sig allt som oftast vara dyrare än den lokala kameraaffären i NOVA-köpcentret i närheten av skolan. Ett stort tack till Ian.

Pixarutställningen
Pixarutställningen

Därefter var det dags för att oss att åka till Taipei Museum of Fine Arts och gå på utställning. Så vi åkte dit och träffade Rocky, Jenny och en till svensk, som visst gick på samma skola som Christopher. Så plötsligt var vi fem svenskar och en Taiwanes, varav 2½ faktiskt såg ut som utlänningar.

När vi kom fram till museet var det dock en ganska bra kö för oss biljettlösa, men efter att ha stått i kö utomhus i en 20 minuter så fick vi äntligen gå in… för att köpa biljetter och köa ytterligare 20 minuter. Men det var faktiskt värt det, det var en intressant utställning på många vis. Att få se hur en animerad film byggs från grunden med konceptteckningar och modeller, allt som tillslut visualiseras av otroligt begåvade människor till att bli datoranimerat.

Hemma i Hsinchu igen
Hemma i Hsinchu igen

Därefter var det dags för kvällsmat och hemfärd. Kvällsmaten åts på en japansk restaurang under Taipeis centrum och funkade, den enda jag kan klaga på var att den kanske var lite smaklös. Därefter hoppade jag på bussen och åkte hem, och insåg också på hemvägen varför jag vill ha en DSLR (digital systemkamera), det är verkligen hopplöst att fotografera på natten med en kompaktkamera, med en DSLR blir det iaf lite bättre.

Nä, nu ska jag slänga ihop ett schema för veckan som kommer och kanske gå till den lokala kameraaffären och språka lite, om dom har öppet det vill säga. Hej!