Dag 9: Din tro

Jaha, då kommer vi till nästa intressanta ämne, i alla fall om ni frågar mig. Fast å andra sidan kanske det inte är så intressant att läsa om någon annans tro. Halvt skulle jag vilja att det skulle räcka att skriva ett ord här och vara klar, att det skulle räcka med att skriva ”Kristen” och alla skulle förstå, utan några missförstånd, och tänka ”aha, jamen det låter ju vettigt”.

Jaha, då kommer vi till nästa intressanta ämne, i alla fall om ni frågar mig. Fast å andra sidan kanske det inte är så intressant att läsa om någon annans tro.

Halvt skulle jag vilja att det skulle räcka att skriva ett ord här och vara klar, att det skulle räcka med att skriva ”Kristen” och alla skulle förstå, utan några missförstånd, och tänka ”aha, jamen det låter ju vettigt”. Tyvärr är det inte så enkelt, och även om ”kristen” skulle vara ett ord som alla kunde relatera gott till så är vi ju ändå olika, så där kommer väl den andra halvan in, den som lite förstår att lite tankeskillnader inom kristendomen måste det ju finnas.

[Här börjar den tråkiga delen för dom som är intresserade, ni andra kan hoppa ned till nästa klammerkommentar]

Så. Vi kan ju börja med att säga att jag är av den protestantiska kyrkan, som dom flesta kristna i Sverige. Jag är uppväxt i en kyrka som är dubbelansluten till Svenska Missionskyrkan/Svenska Alliansmissionen, vilket betyder att jag är uppväxt i en reformert/evangelisk/lågkyrklig kyrka, om man frågar wikipedia. Men nuförtiden går jag mest till en församling som är del i Evangeliska Frikyrkan, som är en baptistisk/evangelikal/karismatisk kyrka, enligt wikipedia.

Men det säger ju inte så mycket om min egen tro visserligen, inte i dagens samhälle där i alla fall vi unga i mångt och mycket går till den kyrka vi känner oss hemma i. Personligen så passar jag dock in ganska bra i en EFK-församling då jag nog dras mer åt det baptistiska/evangelikala än reformerta hållet, om vi ska använda wikipediaord. Om vi dessutom ska börja använda ännu fler svåra nästan-wikipedia-ord så har jag en Arminianistisk frälsningssyn, och om vi ska fortsätta därifrån så är tycker jag att Öppen Teism låter väldigt vettigt.

Men detta säger ju inte så mycket det heller visserligen. För det första missar jag ju nu mycket på vägen och dessutom så lönar det ju inte sig att slänga vackra ord runt sig om dom inte är allmänt kända, och det skulle jag ju inte kalla många ord ovan. Så, vad har jag för tro då?

[Här är en lite roligare del, fast kanske ändå ganska torr, men ändå intressant för dom som verkligen är nyfikna]

Jo, grundläggande kan jag väl säga att jag inte direkt skulle kalla mig konservativ om någon frågade, men jag skulle nog föredra att kalla mig konservativ över liberal. Jag är lite småkonservativ i vissa frågor, som dop och giftermål, men är inte bokstavstroende och har svårt för saker ska vara ”som dom alltid varit” bara för att (även om vissa traditioner är ”mysiga” 🙂 ). Samtidigt så tycker jag att dom som idag i Sverige som kallar sig ”liberala kristna” ofta befinner sig i det andra diket, och presenterar en ganska individuell och/eller luddig kristendom.

Jag har dock lite liberala dragningar, till exempel så tror jag att evolutionsteorin mycket väl kan stämma på det stora hela, även om Gud nog haft ett finger, eller två, i det hela. Anhängare till Intelligent Design (härmed ID) skulle jag nog dock inte kalla mig, då den ID som förespråkas i USA (och som idag är det oftast kallas ID) i mångt och mycket är lite omarbetad kreationism, som bland annat arbetar med att försöka bevisa Guds existens genom att hitta ”luckor” i evolutionskedjorna, en idé jag tycker är ganska löjlig (no offence).

[Här börjar nog det viktigaste, så härifrån kan jag nog rekommendera alla att läsa]

När det gäller min Gudsbild så tror jag på en relationsmässig Gud. Jag tror att vi är skapade för att leva i relation till Gud och varandra, och att vi därför har skapats med en fri vilja, för en relation skulle inte vara en relation om det inte fanns ett val i det hela. Detta betyder också att jag tror att Gud lika väl som oss måste följa dom grundläggande logiska lagarna (som att något inte kan vara sant och icke-sant samtidigt), för annars skulle inte en relation funka, vem skulle kunna ha en relation med någon som sa en sak men inte behövde följa det?

Den första tanken ovan (den med fri vilja) faller lite under Arminianismen jag nämnde ovan, eftersom Arminianismen enkelt förklarat handlar om att vi har ett val att lyssna på Gud och välja att tillhöra honom som kristna (men vi kan fortfarande inte bli kristna och komma till Gud utan hans hjälp, såklart). Detta till skillnad till Kalvinismen (som är relativt stor i Amerikatt), som säger att valet för vilka som är kristna ligger hos Gud och ingen annan, det vill säga vi har inget att säga till om, på gott och ont. (För kortfattad info om skillnaderna mellan Luterdom, Kalvinism och Arminianism se artikeln på wikipedia).

Därefter tror jag också att Gud faktiskt lever med oss inom tiden, kanske av egen vilja eller för att han faktiskt inte kan stå över tiden. Detta är vad som kallas Öppen Teism. Öppen Teism förespråkar också fri vilja, men sträcker nästan ut den lite till, till att den fria viljan också handlar om våra handlingar på jorden, alltså att Gud faktiskt inte vet allt som kommer att hända, utan att våra handlingar faktiskt också spelar roll och påverkar framtiden. Väldigt förenklat förklarat. Nu är väl inte detta så jättekontroversiellt i Sverige (förutom inom-tid-idén då kanske), men så tror jag i alla fall, annars skulle jag ha svårt att se hur Gud kan ha en relation till oss.

Men nu har jag ju halkat in på prat om teorier, olika begrepp och ”vackra ord” igen, vad är min tro egentligen. Ja, det är det som står ovan i mångt och mycket. Jag har en mycket intellektuell tro. Jag har inget frälsningsögonblick som vissa andra, utan min egen tro uppstod på ett scoutläger för 10 år sedan, då jag helt enkelt insåg att ”jag tror att det finns en Gud, för jag vet att han finns”. Jag har dessutom aldrig haft något direkt tillfälle då jag känt att Gud finns, utan det har alltid bara vara ett stilla faktum att jag vet att Gud finns och älskar mig, så därför är det så.

Men visst, jag har en relation till Gud. Annars skulle ju allt jag skrivit ovan falla, om jag inte hade relation till honom skulle det ju inte vara vettigt att tro att jag är skapad för att ha en relation till honom, och att jag tror att han har utvalt mig för att jag har valt att tro på honom efter att han har visat sig för mig. Men den relationen är för mig också en vetskap, en vetskap att han finns där, att han lyssnar på min bön och hjälper mig, för även om andra kanske inte ser det så ser jag honom i ganska mycket i mitt liv.

Jag har många gånger förr också refererat till Blindside’s Silence när jag beskrivit min tro. För väldigt mycket i den låten stämmer på hur jag ser på min relation med Gud. Som ”I can’t explain or understand, I just love you.” eller ”But thinking how come my shoes are so light, how come I can walk for miles? And still, just love you?”. För medan jag vet att Gud finns, så kan jag inte riktigt förklara hur jag vet det, men jag vet hur jag kan få det att stämma överens med vad jag vet och jag vet också att jag får svar när jag ber till Honom, på ett sätt eller ett annat, och i slutändan är det vad som är viktigt för mig.

Suck

Vi vill ge möjlighet att hålla andra typer av ceremonier än kristna i de sakrala rummen.

Ja, vilken underbar idé! Vi tar gamla kristna kyrkor och använder de till liknande saker som påminner om kristna traditioner men utan den religiösa delen så ingen tar illa upp!
Ibland blir jag bra trött på all denna ”även om kyrkan inte ska tillhöra staten så ska de inte heller få ha något i fred” och den ”förståelse” och ”jämlikhet” alla måste ha.

Paramore

ParamoreParamore kvalificerar sig lätt som ett att dom bästa banden just nu.
Detta av 5 anledningar jag tänkte dela med mig här:

  1. Musiken
  2. Texterna
  3. TWLOHA
  4. Haley Williams
  5. Haley Williams

Och ni som nu undrar; nej, jag har inte skrivit fel. Haley ska vara med två gånger. Ni förstår sen.

Men ett då. Musiken:
Före jag hittade Paramore(på min telefons mp3-spelare) lyssnade jag på Mainstays senaste och störde mig så på deras slöhet och tråkiga låtar. Då och då kom det ett lovande intro som dom sjabblade bort totalt. Så då bytte jag till Paramore som jag hade tänkt lyssna på när jag fick tid och fastnade direkt för deras sköna intron som faktiskt blev något och som återkom i låtarna då och då (men inte tråkigt ofta). Tänkte ungefär ”såhär borde Mainstay ha låtit” och fastnade för Paramore.
Och ju mer jag lyssnar desto mer gillar jag musiken också. Mycket snyggt komp och snygga intron och bryggor. Bra musik helt enkelt.

Två: Texterna
Helt underbara kärlekspoppiga texter men med stil. Som crushcrushcrush och Misery Business men också lite mer seriöst som We Are Broken. Medlemmarnas kristna tro lyser igenom på dom djupare låtarna och sånt gillar vi. Även om jag nog skulle gillar dom ändå.

Tre: To Write Love On Her Arms
Paramore stödjer TWLOHA, en mycket trevlig och bra organistation som lyfter upp ett viktigt problem idag. Dom har även en egen T-shirt med We Are Broken texten tryckt på insidan. (Gissa vem som köpte en sån häromdagen? Can’t wait til I get it).

Fyra och Fem: Haley Williams
Okej, nu ska jag väl förklara varför Haley fick vara med två gånger.
Först och främst är det för sången. För hon kan sjunga. En sökning på Paramore Acoustic på Youtube ger starka bevis för det. Hon inte bara kan sjunga, hon är också sjukt bra på det.
Och så anledning två varför Haley… Hon är så sjukt söt/vacker/snygg. Hon verkar också lagom flummigkort. Det som är lite småroligt är dock en sak som man inte kan tro. Tjejen är 19 =P, Ja, ni läste rätt. Hon en 88:a =)

Ja, det var väl allt. Så gå nu ut och köp deras skiva och lyssna på dom. Eller tvärtom, eller i vilken ordning ni vill.
Go Paramore!

Spex och tippetoppar

Ja, så hamnade jag på spexet igår ändå fastän jag inte hade tänkt anmäla mig.
Anmälde mig sådär en 3-4 timmar innan spexet började, men gick bra det också.

Härifrån Till Heligheten hette härligheten och var väldigt bra. Lite oprövade grepp som en störning mitt i spexet som gjorde att dom behövde övergå till en bandad version och hade lite diskussion i TVsoffan.
Sen var det några Combitechskämt också passande nog eftersom det var dom som sponsrade kvällen och betalade min biljett =)
”Är du helt väck? Har du jobbat på Combitech?”, mycket skratt efter dom skämten måste jag säga.
Det bästa var dock Ernst Kirchsteiger (och Martin Timell). Personen som spelade Ernst gick runt på scen och drog ernstcitat efter ernstcitat och fick dom alla att passa in i scenen, helt underbart roligt och bra.

Annars var gårdagen inte så händelsefylld.

Samma sak idag med själva dagen. Lite matte, både lektion och föreläsning om tippe toppar. Första delen av föreläsningen var lite seg (igenomgång av hur man räknar krafter på en spinnande helkropp eller vad det heter) men andra delen var mer intressant.

Är dock lite småstolt över mina 7.4 km på 45 min idag. Var ett halvår sen eller så sen jag sprang så långt och före det var jag inte mycket snabbare. Så det finns fortfarande där… skönt att veta.

Tonårsdygn

Schema

Eller ”Övernattning i verkstan”.

Har precis varit iväg med tonår. Åkte halv 7 igår och kom hem 5 idag.
Väldigt mysigt och trevligt dygn med tonåringarna.

För er som vill veta vad vi gjorde tycker jag Philip (Phorre84) gjorde ett utmärkt schema som ni kan se till höger. (Ja, det är jag som är Dorre86).

Igårkväll var det allmänt skön stämning och andjakten gick oväntat bra. Dom lyssnade faktiskt på varför jag, Philip och Johanna (Johorre82) är kristna idag. Sen var det svårt att hålla pli på den lilla bönegruppen efteråt, 3 killar i 6-7:an har inte så bra disciplin.
Sen idag var det undervisning, eller skulle vara. Blev ganska lite och enkelt på grund av att folk var trötta (vissa sov som sig bör inte alls) och vissa stack tidigare. Men allmänt var det en mysig och hemtrevlig stämning.

Det roligaste med helgen var dock dom tre tjejerna som hade räknat med att få sova med sina pojkvänner (som är från närheten där vi var). Det blev en intressant diskussion, speciellt mellan en tjej och Pelle, u-ledaren, som efter några argument från pelle slutade med ”Men vi har faktiskt MENS!” och en arg tonårstjej (först senare fattade jag varför det var ett argument, men jag tycker i vilket fall att det snarare är ett argument mot…). Vi vek oss dock inte som sig bör, dock hittade vi tjejerna i killrummet i morse… men jaja, vi gjorde vad vi kunde…

Så kortfattat. Trevlig umgängeshelg, dock lite för lite sömn för tonåringarna och lite för dåligt tänkt med undervisning idag.

Ha en bra fortsatt helg!

Julotta

Lite tråkigt är det att aldrig gå på midnattsgudstjänsten.
Och nästan ännu värre att ta sig upp klockan 6:20 på juldagen.
Men när man kommer till sandhems kyrka är det alltid värt det.
En gammal härlig kyrka som är upplyst av bara levande ljus.
Körsång, textläsning, predikan och allting.
Helt underbart, (dock kommer jag glömma det till nästa år och vara lika seg och opepp på morgonen då också).

God jul på alla förresten.
Gud välsigne er alla.

Libris

Jag gillar libris… köpte två böcker i boktältet på hönö från dom…
Skulle egentligen varit 3 men alexandra var slut… dumma dom =)
Aja, fick ju iaf ”Adrian Plass’ He(m)ligaste” och ”Ge oss i dag”,
två helt olika böcker.

”Adrian Plass’ He(m)ligaste” är kristen igenkänningshumor på riktigt hög nivå.
Man känner igen sig i allt från missförstånd till att man skäms för att man är mjäkig.
Adrian Plass är helt enkelt en vanlig kristen i alla benämningar.
Hårda Bud För Den Onde (Senast kallade Inte Särskilt Bra Bud För Den Onde av författaren) är annars en konstant grund till underbara små episoder.
Sulle vilja höra deras ”Freden Kommer” (Vilken består av 2 meningar som upprepas en och en en sådär 15 gånger i taget).

”Ge oss i dag” är dock den boken som jag känner för och hoppas på mest.
Det är en andaktsbok av Henri Nouwen.
Det mest intressanta är hur det inte bara är små tankar om bibelställen,
det är djupa och seriösa tankar om kristendomen och om livet.
Jag har svårt att klara av en sida om dan som är tänkt, för egentligen borde man stanna på varje sida minst 2-3 dagar och tänka på vad som står för att verligen förstå.
Det som fick mig att fastna för boken var visserligen 10 Juli (samma dag som jag först läste i boken, kollade ju självklart på dagens datum). En kort text bara om hur solidaritet är att kunna lyssna och känna igen sig utan att behöva nämna att man känner igen sig. Att ta och använda igenkänningen bara för att väcka sitt intresse och för att verkligen kunna känna med personen och inte börja prata om ”Jo, jag har också …” utan bara lyssna.
Tror jag behövde läsa det… och jag tror och hoppas det står mer som detta i boken.
Små ord som kan betyda så mycket och lära en att leva lite bättre…

Hönöveckan

Hej alla ni som trillar in här när ni söker på ”Hönöveckan”, om det var Hönöveckans hemsida ni letade efter kan jag rekommendera Hönökonferensen. I vilket fall så är ni välkommna.

Sådär… då var den över då…
Men trevlig var den. Lugn och skön, tills mullsjöfolk kom och förstörde lugnet 😉
Nä, det var trevligt att det kom lite folk, det var ganska tråkigt utan viktor…
Får väl erkänna att jag också saknade judit, hans flickvän.
Det blir liksom roligare när dom är där

Tycker dock torsten åhmans lördagspredikan var lite väl ”pingstig”.
Tyckte inte heller om den vanliga kommentaren om att ”tungotal krävs inte för att vara en god kristen, men det hjälper i din kontakt med herren”, dvs ”du behöver inte tala i tungor, men du är lite halvkörd sådär om du inte kan”.

Annars var Carin bra i år igen. Gillar hennes predikningar, skulle gått lite oftare i sthlm känner jag nu.
Även om Forsling också är bra, hans vittnesbörd efter tsunamin är imponerande.
Så nu är det sanning och nåd som gäller, kom ihåg det!

och just det, bilder finns på bilddagboken