Kina – Dag 2

Dag 2: Söndag Jag vaknade svalt, efter under natten satt på luftkonditioneringen igen efter jag stängde av den precis innan jag somnade, så det kändes i alla fall bra. Eftersom jag inte hade någon frukost duschade jag snabbt och gav mig ut på gatorna för att leta frukost men först frågade i receptionen om när …

Dag 28: Något du saknar

Alltså jag har tänkt lite på det här senaste dagarna (dock med eftertryck på lite) och jag tror inte jag saknar så mycket faktiskt. Jag har ju mina drömmar såklart, men dom har jag ju redan skrivit om. Min inställning till ånger har ju också lett till att jag försöker att inte sakna sådana saker jag på ett eller annat sätt förlorat, i alla fall inte allt för mycket. Jag vet också att jag borde skriva ”Taiwan” här, men det vore en vit lögn på något vis.

Dag 27: Din favoritplats

Ja, äntligen. Det här är så enkelt så. Hönö Jag är så tacksam för att ha haft Hönö under min uppväxt, speciellt mina tonårsår tror jag. För Hönö har varit den plats jag har hittat mest frid på, på så många sätt. Ända sen jag var liten har jag gillat Honö och Hönöveckan. Eller jag …

Dag 25: Ett första

Men hey, det här är rent ut sagt elakt. Ett så sjuuukt öppet tema och samtidigt har det mest intressanta temat om ”första” (det vill säga min första kärlek) redan avverkats, så vad ska jag hitta på nu då? Eller okej. Jag ska vara riktigt utlämnande här och nu, i alla fall tycker jag det …

Dag 24: Något som får dig att gråta

Okej jag måste väl börja med att säga som det är, att jag gråter väldigt sällan. Dom få gånger jag gråter är det nästan alltid när jag är trött och det bara blir för mycket, och oftast är det då något litet och ”obetydligt” som får bägaren att rinna över. Men det finns saker som …

Dag 23: Något som får dig att må bättre

Oh, det här är ”lätt”. Mina vänner Så. Var jag klar för den här gången då? Fast det är när jag tänker efter kanske inte riktigt hela sanningen. För det räcker inte riktigt att bara att säga ”mina vänner”, för det är ju inte så att bara jag tänker på mina vänner så mår jag …