Dag 24: Något som får dig att gråta

Okej jag måste väl börja med att säga som det är, att jag gråter väldigt sällan. Dom få gånger jag gråter är det nästan alltid när jag är trött och det bara blir för mycket, och oftast är det då något litet och ”obetydligt” som får bägaren att rinna över.

Men det finns saker som ger mig tårar i ögonen, tårar jag oftast håller tillbaka av ren reflex, för att gråta mer än nödvändigt finns det ju ingen mening med tänker jag. Så jag tänkte att jag ändrar titeln lite till ”Några saker som får dina ögon att tåras” och gör en lite kort lista istället.

Några saker som får dina ögon att tåras

• Omsorg/Kärlek: Jag minns fortfarande dagen jag skulle flyga till Taiwan, precis innan jag skulle gå förbi säkerhetskontrollen och min flygvana far gav flygrädd-rädda* mig en kram (något som annars sällan händer) och önskade mig god resa. Omsorgen och kärleken i den kramen och dom orden kommer jag sent att glömma.
• Musik: Till exempel första gången jag hörde den här låten [open.spotify.com]. Eller jag vet inte hur mycket ögonen tårades egentligen, men skulle jag varit ännu mera känslomänniska, en som kunde och vågade gråta skulle jag gjort det. Jag gick i vilket fall och rös i en kvart efteråt. Jag tror det är ärligheten och konstigt nog någon slags igenkänning som gör det. Skönhet och ärlighet på samma gång. En annan låt jag har för mig gav mig samma känsla första gången var den här [open.spotify.com].
• Filmer: Först och främst ”lyckliga” slutscener i filmer som förtjänat det. Egentligen gillar jag olyckliga slut eftersom dom oftast är snyggare och mer verklighetstrogna (då dom kräver mer tankeverksamhet vid manusskrivandet för att funka), men när jag tittar på vissa filmer sitter jag ändå i slutet av filmen och hoppas att allt ska lösa sig och att filmen ska få ett lyckligt slut och när det lyckliga slutet kommer så sitter jag och hånflinar med tårar i ögonen. Senast det hände var nog det triumferande slutet på 127 timmar. Men även vackra olyckliga slut kan vara nära på att ”få mig” ibland.
• Böcker: Som Torngy Wiréns – Om Änglar Kunde Tala. En av dom få böckerna som fått mig att faktiskt gråta. Kanske var jag trött, kanske inte, oavsett så är i vilket fall en sjukt bra bok. Om jag också minns rätt så fick även delar av böckerna i Robin Hobbs The Tawny Man-triologi mina ögon att tåras, mycket på grund av dom helt underbart beskrivna relationerna och tillfällena där vänskapen bryter dom mest otroliga och till synes oslagbara gränser.
• Psalmer: Okej, den här är lite långsökt. Men Psalmer (eller långa predikningar 😉 ) har en egenhet att få mig att gäspa. Inte för att dom är tråkiga, även om man kanske kan tro det, utan bara för att dom är psalmer. Detta får i sin tur får mina ögon att vattnas och efter några gäspningar (vilket man hinner med under en lagom lång psalm) så får det ändå räknas som att ögonen tåras. Så är det, konstigt men sant.

Så det är saker som får mina ögon att tåras.

*Jag var aldrig rädd för att flyga egentligen, jag var rädd för att jag skulle vara rädd för att flyga när jag skulle sätta mig på planet, eftersom jag bara hade flugit en gång i mitt liv innan och då tyckte det var lite obehagligt.