Saker jag hatar ibland

Katter.

“Men vad har du emot dessa intelligenta och vilda djur” undrar säkert folk nu då.
”Precis” är mitt svar på den frågan.

Dagen började fint idag vid kl. 4 då katten i huset tycker att “Nu vill jag ut” och eftersom katter är intelligenta så gick den direkt till min dörr (eftersom jag är ensam hemma) och började krafsa (låter som någon sandpapprar dörren utifrån typ). Och som vanligt (mer än vanligt eftersom det inte var någon annan hemma att reta upp) fattade den inte vinken när jag kastade, puttade, sparkade (löst) och skällde på den. Tackolov gav den upp efter en kvart sådär.

Så vid kl. 6 vaknar en lagom pigg och glad Daniel upp och gör sina morgonbestyr. Nån stans tycker jag dock att “luktar det inte kattskit?”, varav jag funderar över om jag har stängt till tvättstugan med kattlådan igår och katten har skitit nånstans den inte ska skita, kom fram till “Nej, tvättstugan har varit öppen hela natten”, men jag går ändå husesyn.
Hittar dock inte förrän jag kommer till “syrrans” rum bredvid där det luktar som värst. Kollar på golvet, inget där… kollar under sängen. Ja! En död mus och ett vingpar från en vuxen fågel! Åh vad duktig vår vilda katt är!
Och ungefär samtidigt blev klockan så mycket att jag behövde slänga i mig frukosten för att hinna till bussen, så stängde till syrrans rum och åkte till jobbet.

Kom nu hem till ett stinkande rum för en timma sen ungefär… och vad har man för val när man är ensam hemma? Precis, inget val. Så drog ut och släpade säng och torkade, torkade, torkade golvet… dock har inte doften försvunnit än… skitkatt med sin skitdoft (pun very much intended).

Som topping på glassen har jag dessutom fått i uppdrag som allergiker med torra händer (kliakliaklia) leta fästingar på katten ikväll, gissa hur taggad jag är på att göra det just nu…

Men det finns iaf små små saker som är positiva med det här:
1. Jag vet vad det är som får kattbajs att lukta så illa… döda djur.
2. Jag hittade mammas förlorade Michael W. Smith skiva när jag sökte igenom syrrans rum så det inte låg fler fågeldelar nånstans…

Hemma utan Sixten

Ja, så var jag hemhemma igen då.

Skönt att komma hem och få lov, även om Linköping är en underbar stad med underbara människor (ta åt er). Var härligt julmys igår och en kort men trevlig förmiddag idag.

Dock möttes jag av ett ganska tråkigt besked här hemma. Att Sixten inte hade kommit hem sen igårkväll, och senare kom det fram (med hjälp av ett telefonsamtal av en granne) att han med all sannolikhet är påkörd och död. Usch, jag som hade tänkt komma hem till en glad och skön familj och en gosig katt.

Familjen är fortfarande ganska glad och skön men Sixten är saknad ändå, det märks, även om min lillebror är oberörd (antagligen är han inte det…). Vi/Dom har ju ändå haft honom i ett år minus 3 dagar nu.

Aja, en tanke och en kram till en skön och mysig katt. Du var älskad och du kommer vara saknad. (Även av lilla Alice som aldrig fick träffa “Att!”:en hemma hos farmor och farfar när hon hade lärt sig att säga just “Att!”).