Var uppe i Linköping i helgen och hängde lite. Var först och främst för att säga hejdå (vilket det faktiskt inte blev så supermånga av, blev mer diskussioner om resan/resor i allmänhet) och umgås lite med mina vänner i Linköping innan jag åker. Kollade på District Nine på fredagen, en mycket bra film, var i linköpings centrum och fikade och var på födelsedagsknytis på lördagen och hängde i kyrkan halva dagen på söndagen (och satt och valde kurser medan alla andra hade församlingsmöte).
Hann också med att fika med en Y5:a som var på NTHU förra året. Var riktigt skönt att träffa någon man kunde fråga och som kunde berätta lite om hur det var på skolan. Dessutom var han väldigt trevlig =)
Men nu är jag hemma i Mullsjö igen. Dessutom är jag nu också fullt vaccinerad (var förbi vårdcentralen tidigare i förmiddags och fick en spruta). Men däröver har jag nu också drabbats av resfeber.
För vad i hela friden håller jag på med? Min första resa helt själv är till andra sidan jorden, och jag vet inte när dom andra Linköpingsstudenterna kommer. Dessutom ska jag efter en vecka där i min ensamhet (eller kanske inte) försöka läsa kurser på Mandarin (även om LiU nu rekommenderat mig att börja med så många kurser som möjligt på engelska, tack och lov för det).
Aja, det är ju bara fem dagar kvar nu, så snart bär det iväg, och före det har jag mycket att göra, så det kanske går bra ändå.
Det är egentligen helt galet. Du ska verkligen läsa kurser på mandarin, jag avundas dig inte 🙂
Jag kom själv på härom dagen att jag ska flyga iväg till främmande land och…klara mig själv…en massa konstigheter…nytt universitet med ny kultur…nytt språk…gaah! Det kittlar i magen.
När var det du skulle flyga?
Det löser sig alltid. Direkt när man är igång så tar överlevnadinstinkten över och man börjar fundera på vad man egentligen oroade sig över innan.