Okej, let’s do this.
Dagens tema är något som jag tycker är väldigt intressant, vilket många vet, men jag ska ändå försöka hålla mig till ämnet så mycket jag bara kan och hålla det på en okej längd. Tack och lov är frågan ganska specifik ändå, det frågas inte efter ”Vad är kärlek” utan vad jag personligen definierar som kärlek, så detta gör det ju ganska mycket lättare, men detta till trots känner jag att jag ändå måste börja med att ruta in det här lite.
För ordet kärlek är ju väldigt brett, för om vi ska ta ordet ”älska” som verbformen av ”kärlek” så finns det ju hur många olika saker som helst vi ”älskar”, allt från fotbollslag till partner till någon högre makt. Så för att specificera det här lite kommer allt här i att handla om kärlek i relationer till andra människor (och i någon utsträckning den där högre makten). Här tänker jag också helt krasst, lite utifrån mitt förra inlägg idag, också helt enkelt konstatera att kärlek alltid är ett val, och även om ni kanske har lite svårt att hålla med mig, så tror jag ändå att ni kan hänga med på vad jag kommer att säga.
Så för att ge min definition av kärlek. Lite av definitionen är redan påbörjad, som att kärlek är ett val. Det är ett val att lova att vara där för en annan människa, att säga att ”om du behöver mig, kommer jag vara där, så mycket uppskattar jag dig, att jag väljer att lova detta”. Kärlek är i mina ögon ett val att visa omsorg, ett val att ge lite av sig själv och sin tid till någon annan, för att man vill ge personen detta, även om den kanske inte alltid förtjänar det. Kärlek är ett val av att ge av sig själv.
Om vi sedan ska specificera oss lite mer, till det där som många kallar ”romantisk kärlek”, det där som får folk att säga att dom vill leva med varandra resten av livet, så tror jag det är samma sak där faktiskt. Under gymnasiet så hittade jag en bok av John Gray, en fortsättningsbok på hans kända ”Män är från Mars, kvinnor är från Venus”. Jag måste säga att jag inte riktigt gillar hans generaliseringar, men just den här boken hade en mening som fastnade hos mig som löd ungefär ”Det finns tusentals människor där ute du kan leva ett lyckligt liv med, ditt uppdrag är att välja ut en”.
Det är lite min åsikt om romantisk kärlek idag. ”Romantisk kärlek” är att hitta någon som man känner vill spendera resten av livet med och dela sin glädje och sin sorg med och bry sig om lite extra. Jag vet att det låter väldigt öppet och på sitt sätt är det är det väl det också, men det är ju inte helt slumpmässigt för det, för man har ju ändå vissa ”krav eller önskningar” för att det ska bli så bra som möjligt, som i mitt fall huvudsakligen är att hon är kristen, stabil, omtänksam, självständig och så vidare.
Men vart kommer då förälskelsen, eller snarare limerensen (egen översättning), in då? Det där som så många andra kallar kärlek? Ja, under ”kraven och önskningarna” skulle jag säga. För vissa är förälskelse, limerens eller passion väldigt viktigt. Men i slutändan är det ett val dom tar, ett val där dom väljer att lyssna på sina känslor. Och hur står jag när det gäller förälskelse/intresse? Jo, jag tycker väl inte att det är något fel i det, för det går ju snabbare att lära känna en ny människa om man är intresserad av den. Men jag vet inte om jag skulle säga att det är det viktigaste på det stora hela, även om det självklart spelar en roll.
Så för att sammanfatta: Kärlek i relationer är ett val, ett val att ta hand om och vara där för den andra. Vare sig om det är en vän, eller en partner. Det viktigaste är att man vågar ta ett val, och sedan vågar stå och arbeta för det.
Det här är mitt femte försök att skriva ned det här, dom fyra första blev alldels för osammanhängande eller svarade inte på själva frågan bra alls. Men om man är intresserad av att läsa dom också, dom tar upp lite historik över hur jag tänkt, lite mer vetenskapligt vad som är vettigt och så vidare, så säg till så löser vi det.
spännande, tycker jag! och bra skrivet!
Ah, bra det. För det är ju du och Petter som är dom som kan såga mig helt totalt här, då ni ligger lite före mig på ämnet 😉
Och tackar, det var skönt att höra, då kanske mina fyra utkast var en bra början =P
fint skrivet daniel!
detta inlägget fångade mig. Kul att hitta någon blogg av någon som faktiskt skriver vettiga saker…
Åh, tack så mycket.
Och detsamma, din blogg är ju inte helt ointressant den heller =)