Kolla där, två fyndiga rubriker på ett inlägg. Vad duktig jag är.
Även om det nu var en och en halv vecka sen måste jag bara skriva om när jag var och räkade (egen översättning för “shrimping”).
Förra fredagen (alltså inte den som var nu, då var jag på julfest, mer om det senare, kanske) så gick jag som vanligt på Koinonia, det vill säga den kristna skolgruppen här, och när programmet var över sa dom att “Nu ska tjejerna baka, och killarna ska [något]. Vilka killar vill följa med och [något]?”. Eftersom jag inte förstod vad dom hade sagt frågade jag Andrew och fick svaret att dom skulle åka och räka (“shrimping”) och han undrade om jag ville hänga med, och vem tackar nej till lite kvällsfiske med killgänget?
Så efter lite packningsbekymmer så åkte jag iväg med Kens bil och tre till studenter, två doktorsstudenter och en masterstudent, mot räkningsstället. Pratade på vägen lite med dom andra studenterna på engelska och försökte även med lite kinesiska, vilket gick ganska bra ändå, vissa saker förstod dom i alla fall. Och med lite hjälp av Alan och en av doktorsstudenterna som kartläsare hittade vi också tillslut till räkningsstället efter att kört förbi det två gånger. Stället var en lite större “affär” vid vägen med genomskinliga plastdraperier ut mot vägen.
Så efter att resten hade kommit så fick vi våra små små mesiga metspön, lite bete i form av miniräkor, och fick skrida till verket med att räka. Vilket helt enkelt innebar att man tog två av dom små miniräkorna, satte dom på var sin av dom två krokarna längst ut på linan, tog en stol och satte sig vid poolen, började meta och väntade på napp. Det hela var alltså som metning, men i en pool, där man vet att det finns räkor modell större. Så där satt jag, tog lite kort, pratade lite med grannarna som sig bör när man sitter och metar.
Pratade bland annat med en kille som också han hade en Nikon-kamera, fast en D5000, och som också han hade köpt en fast “normallins” veckan innan, fast han hade köpt en Sigma 30mm/1.4 istället för Nikonvarianten. Pratade också lite med Hubert och fick reda på att han faktiskt var uppväxt i USA men hade kinesiska föräldrar, från Kina och inte Taiwan då. Så jag känner ändå att jag börjar få lite koll på vilka av Koinoniafolket som kommer varifrån nu, det vill säga vilka som är amerikanska asiater och vilka som är från Taiwan ursprunglingen.
Dock var även denna typ av fiske inte något för mig. För medan alla andra drog upp räka på räka så satt jag bara där och stirrade ner i det mörka vattnet utan någon fiskelyckaalls, och det slutade med att jag var en av dom två personerna som när vår tid var över inte hade fått en enda räka, hade bara fått två små löjliga krafsande av räkor som stal mitt bete. Men å andra sidan så slapp jag ju då att behöva hanskas med dom äckliga sakerna, för levande saker med en massa benpar och blött hårt skal är inte min grej.
Därefter så lades dom fångade räkorna och extraräkorna, som man kan köpa till om man är en pessimisstisk grupp som hyr stället, i grillnät för att grillas i grillugnarna som stod i delen av fiskestället som låg närmast vägen. Jag åt dock ingen räka eftersom jag inte gillar skaldjur värst mycket och eftersom dom andra sa att dom mest åt dom för att dom skulle gå åt och för att dom hade “fångat dom själva”, för “så goda vad dom inte ändå”. Därefter bar det iväg hem till skolan igen och efter lite virrande runt skolornas olika portar, som nu var stängda för natten, så kom jag tillslut hem till min säng och kunde sova.
