Ja usch, kollage är hemska.
Fast snygga om man gör dom på rätt sätt
Kollage
Det är när man minst anar det.
Som ens mask plötsligt faller bort,
och allt man trodde var sant,
faller mot marken i med masken.
En mask man själv har byggt,
med sanningar och lögner gjort,
klippt och klistrat ihop ditt och datt,
till ett stort kollage.
Ett kollage som alla tror på,
bekanta, vänner, nära vänner, en själv.
Att livet trots allt flyter på.
Och nånstans där i Kaoset,
när man tappat sin mask på marken,
inser man sakta sina misstag,
när man trots att man vet vad man gör,
lägger sig ned på knä och letar,
efter alla bitar i maskkollaget.
Nogrannt bygger ihop masken igen,
men med lite nya sanningar och lögner.
Tar på sig sin älskade mask,
och blir “sig själv” igen.
0 Responses to “Kollage”
Leave a Reply